Utseende
Harris har femkantiga gröna grenar utan tornar och växer i form av en kvastlik buske som blir 40 till 150 cm hög. Bladen är enkla i toppen medan de nedre är 3-fingrade med en till två cm långa småblad. De orangegula blommorna växer på korta skaft från bladvecken. Fröbaljan är 3 till 4 cm lång och ändrar färg från grön till svart när den mognar. Fröbaljan öppnar sig då hastigt vilket gör att fröna sprätter i väg långt.
Förekomst
Harris förekommer i södra Sverige upp till Mälardalen. Den trivs på solig, varm, torr och ganska mager sandjord och påträffas exempelvis på vägslänter, buskmark, banvallar, sandhedar och glesa strandskogar.
Påverkan på djur
Drabbade djur kan uppvisa besvär från mag-tarmkanalen, upphetsning (excitation), förlamning och hjärtpåverkan.
I litteraturen finns förgiftningsfall beskrivna hos nötkreatur och får.
Om ditt djur har ätit av växten
Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.
Djurslagsspecifika uppgifter
Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.
Vad är giftigt?
Hela växten är giftig.
Giftinformation
Harris innehåller quinolizidinalkaloiderna spartein och isospartein. Andra ämnen som förekommer är aminen tyramin och alkaloiderna 17-oxospartein, 11,12-dehydrospartein, genistein, lupanin, 13-hydroxylupanin (=13a-hydroxylupanin) och 3b, 13a- dihydroxylupanin. Alkaloidnivåerna är högst strax före blomning (1,2-3%). I fröna omvandlas spartein till lupanin och dess hydroxyleringsprodukter när fröna mognar. Innehållet av alkaloider i färska växtdelar är 0,2% i blad, 0,1% i stjälk och 0,59% i frön.
I små doser har spartein en centralstimulerande effekt, men är förlamande i större doser. Den perifera effekten liknar nikotinets med en inledande upphetsande (exciterande) påverkan, som sedan verkar förlamande på det autonoma nervsystemet. Spartein stimulerar också de glatta musklerna i tarmen.
Spartein, lupanin och 13-hydroxylupanin blockerar överföring av information i det perifera nervsystemet, minskar hjärtmuskelns förmåga att kontrahera och stimulerar de glatta musklerna i livmodern. Både spartein och lupanin kan fungera som agonister och antagonister av acetylkolinreceptorer som stimulerar respektive hämmar deras aktivitet.
Målorgan är perifera och centrala nervsystemet samt glatt muskulatur i tarm och livmoder.