Gå direkt till innehåll

Kärrfräken

( Equisetum palustre L. )
Mycket giftig växt
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Mycket giftig växt
Giftig vid konsumtion av små mängder.

Kärrfräken anses vara den giftigaste av fräkenväxterna. Det är en medelstor fräkenväxt som kan orsaka tiaminbrist och lindriga till allvarliga mag-tarmstörningar. Förgiftningar hos nötkreatur är vanligare än hos häst och får.

 Kärrfräken

Utseende

Kärrfräken är en medelstor, ganska rikt grenig fräkenväxt med svartglänsande jordstam. Stjälken kan bli upp till sex decimeter hög och är grön, med en ganska liten central hålighet. Grenarna är femkantiga, ofta uppåtriktade med en första gren som är tydligt kortare än bladslidan. Bladslidorna är svarta med långa, vitkantade bladtänder och växten ger ofta ett mörkt intryck. Sporangiesamlingen sitter i toppen av de gröna stjälkarna.

Symtom

Generella tecken på förgiftning vid förtäring av kärrfräken kan variera från milda mag-tarmstörningar till plötslig död. Symtomen kan vara brist på aptit, utmärgling, minskad mjölkproduktion, diarré och i allvarliga fall neurologiska sjukdomar och död.

Så påverkas djuren av kärrfräken

Vad är giftigt?

Hela växten är giftig. Giftigare ju yngre den är och ju fuktigare dess miljö varit.

Bete Skadligt
Ensilage Okänt
Skadligt
Fryst bete Skadligt

Förekomst

Kärrfräken är vanlig i hela landet. Den växer på sank, fuktig eller våt mark, som i kärrkanter, diken och på stränder.

Giftinformation

Kärrfräken innehåller alkaloiderna palustrin (equisetin) och palustridin, muskarin, nicotine och piperidin som har en irriterande effekt på tarmslemhinnan, njurarna, levern och mjölkkörtlarna samt enzymet tiaminas som bryter ner tiamin, vitamin B1.Tiaminbrist ger diarré och muskelsvaghet. Växten innehåller även kisel som gör kärrfräken både osmaklig och obehaglig att tugga, oxalsyra som kan störa kalciumbalansen och bilda kalciumoxalatkristaller i njurarna, samt saponinen equisetonin. Saponiner kan orsaka diarré samt hemolys, det vill säga att röda blodkroppar spricker.

Senast uppdaterad : 2019-12-05