Gå direkt till innehåll

Lupin

( Lupinus L. spp. )
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.

Det finns många olika arter av lupiner som är olika giftiga. Bitterlupiner innehåller stora mängder alkaloider och är därmed giftiga, medan sötlupiner som innehåller låga mängder alkaloider används till foder. Får drabbas oftast av akuta förgiftningar medan dräktiga kor oftare drabbas av fosterskador. Det fosterskadande ämnet går även över i mjölken.

 Lupin

Utseende

Lupiner är medelstora till storväxta, vanligen fleråriga, håriga örter som blir upp till 100 cm höga. Växten är fingerbladig med 9–15 lansettlika, helbräddade småblad. Blomställningen sitter i slutet av stjälken och bildar en lång, tät klase med 12–14 cm långa blommor i olika färger (blå–rödblå, ljusröd, vit eller brokig).

Frukten är en 2,5–4 cm lång gleshårig brun balja med 5–9 frön och lupiner blommar i juni till augusti.

Symtom

Symtombilden varierar något beroende på mängden som konsumerats samt vilka alkaloider som dominerar. Typiskt är muskelsvaghet (till följd av neuromuskulär blockad) med exempelvis nervositet, frekvent urinering och avföring, förlorad aptit (inappetens), depression, fradga vid munnen, framfall av tredje ögonlocket, förlorad kroppskontroll, ofrivilliga muskelkontraktioner (muskelfascikulationer), svaghet och kollaps som följd. I allvarliga fall uppstår grava andningssvårigheter följt av kramper och överkänslighet för yttre stimuli (hyperexcitabilitet) tills djuren slutligen dör i andningsförlamning. Tecken uppstår oftast inom 15–60 minuter, men kan även men kan även dröja i upp till 24 timmar, beroende på mängd och hastighet på konsumtionen. Fosterskador har dokumenterats.

Giftet från mögelsvampar som växer på framför allt sötlupiner kan orsaka lupinos. Typiska tecken är leverskada som orsakar aptitlöshet (anorexi) med sekundär ketos, gulsot, ökad känslighet för ljus (fotosensibilitet) och neurologiska störningar (leverencefalopati).

Så påverkas djuren av Lupiner

Vad är giftigt?

Hela växten. Yngre lupiner är giftigare än äldre. Frön och skidor är den giftigaste delen av växten. Växten är som giftigast när den bär fröskidor, menär fortsatt giftig efter torkning.

Bete Skadligt
Ensilage Okänt
Skadligt
Fryst bete Okänt

Förekomst

Lupiner är vanliga i södra och mellersta Sverige. Den växer i vägkanter och på skräpmark (ruderatmark).

Giftinformation

Lupiner innehåller alkaloider: quinolizidinalkaloider (t.ex. lupinin, lupanin, spartein), piperidin, anagyrin, ammodendrin och N-metyl ammodendrin.

Alkaloiden anagyrin orsakar sjukdomen crooked calf disease och kan även passera över i mjölken. Alkaloiderna orsakar lupinförgiftning som är ett nervsyndrom.

Sjukdomen lupinos orsakas av mögelgifter som växer på lupinerna (framför allt sötlupiner) och ger leverskada med gulsot.

Senast uppdaterad : 2019-12-05