Utseende
Prästkrage är en flerårig ört med jordstam som blir 20–70 cm hög. Stjälken är upprätt och ogrenad. Bladen är håriga både på ovansidan och undersidan. De basala bladen är långskaftade och omvänt äggrunda med långtandade bladskivor. De övre bladen är oskaftade eller kortskaftade, lansettlika och grovtandade. Blomman har en 3–6 cm bred korgblomställning som skyddas av holkfjäll och har många diskblommor och strålblommor. Diskblommorna är gula och rörlika medan strålblommorna är vita och tunglika med en otydligt tretandad spets. Blomkorgarna sitter ensamma i toppen på stjälken. Prästkrage blommar i juni och juli. Frukten är en omkring 3 mm lång cylindrisk nöt med tio åsar. I spetsen finns en kronlik hinnkant.
Förekomst
Prästkrage förekommer i hela Sverige, men är mer sällsynt i fjälltrakterna. Den växer på kulturmarker och trivs på öppna marker som åkrar, vallar, ängar, hagar, vägrenar och i skogsbryn.
Orsak till att växten är oönskad
Prästkrage anses inte vara giftig men kan framkalla hudinflammation. Växten kan breda ut sig över stora ytor.