Gå direkt till innehåll

Björn

Björnstammens hälsoläge bedöms som gott. Den främsta dödsorsaken är förvaltningsbeslut, det vill säga licensjakt och skyddsjakt. Näst efter jakt är trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken.

Bild på björn i djurpark
Björn (djurpark). Foto: Jonas Förare, SVA.

Undersökningar av björnar och prover från björn skickade till SVA visar att hälsoläget hos björnpopulationen bedöms vara gott. Det görs regelbundet fynd av färska eller äldre skador, slitna och skadade tänder samt underutvecklad emalj. Tarm- och hudparasiter förekommer också hos den svenska björnstammen. I mindre mängder orsakar de normalt inte sjukdom eller skada, men SVA följer utvecklingen efter att man i Jämtland och Västerbotten under 2000-talet hittade de första fynden av spolmask (Baylisascaris transfuga) hos björn. Fynd görs även av bandmask (arter av Taenia), samt en ny typ av pälslus som inte setts på björn förut. Cystor på sädesledare hittas ibland, men påverkar inte reproduktionen.

Utöver rutinmässig övervakning och provtagning samlas prover och data till tidsbundna projekt. Ett exempel är att hårstrån från björnar samlats in till ett forskningsprojekt som mätt blyhalten i dessa. Bly - som är skadligt för organismer - hamnar i naturen på grund av olika mänskliga aktiviteter och ansamlas i ekosystemet. Hur allätande djur, så som björnen, påverkas av blyförekomst har tidigare inte studerats. Resultaten visar att de svenska björnarna har mycket höga halter av bly. Björnarna får i sig bly genom födan och de viktigaste källorna är bly från industri, bly från bensin samt blyammunition.

Trots de höga halterna av bly verkar björnarnas hälsa påverkas oväntat lite. En hypotes är att björnen har mycket taurin, vilket är ett ämne som motverkar de negativa effekterna av bly.

Licensjakt på björn

Björnar som skjuts under licensjakt skickas inte till SVA utan besiktas av personal från länsstyrelserna. Skytten får behålla hela björnen med undantag av vissa prover som skickas till SVA. Prover tas bland annat för åldersbestämning (tand) och genetisk analys (muskel/hud). Åldersbestämningen görs med en tidsfördröjning på några månader.

Sedan våren 2020 finns all statistik från aktuell och tidigare licensjakt tillgänglig i Rovbase. Detta gör att jägare kan få information direkt från källan där länsstyrelsen lägger in information om fällda djuren i deras län, såväl som ger en översiktlig bild över läget för hela landet.

Rovbase är en enkel databas och kartverktyg, där man kan välja vilka djurslag som ska synas samt för vilken region och tidsperiod.