Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Frågor och svar om viltsjukdomsövervakningen

2019-01-09
Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) avbryter den löpande övervakningen av sjukdomar bland vilda djur. Finansiering av detta uppdrag finns inte längre med i det nya regleringsbrevet från övergångsregeringen, som styr centrala delar av SVA:s verksamhet.

Vad innebär det?

Att den generella viltsjukdomsövervakningen, den så kallade fallviltsundersökningen nu avbryts hos oss. SVA kommer inte ta in prover eller genomföra analyser på hittade döda eller avlivade sjuka vilda djur. Möjligheterna blir nu mer eller mindre begränsade för att övervaka sjukdomar som till exempel fågelinfluensa, CWD, afrikansk svinpest, duvpest och kaningulsot. Detta påverkar även SVA:s övervakning av zoonoser, bland annat dvärgbandmask, rabies hos fladdermöss och salmonella hos småfåglar, samt vår förmåga att upptäcka eventuellt nya sjukdomar som drabbar den vilda faunan.

Hur mycket pengar rör det sig om?

SVA har under många år fått öronmärkta medel för viltsjukdomsövervakningen (4 miljoner kronor år 2018). Pengarna kommer från viltvårdsfonden, som är medel från alla jägare som årligen betalar det statliga jaktkortet. Läs mer om viltvårdsfonden.

Påverkas all sjukdomsövervakning av vilda djur?

Nej, det påverkar inte hanteringen av misstänkta utbrott av allvarliga smittsamma sjukdomar (epizootier) och inte heller undersökningar av vilda djur som bekostas av insändaren, exempelvis trikinanalyser av vildsvinsprover. En del viltövervakningsprojekt har dessutom annan finansiering och kommer då inte att påverkas, såvida de inte bygger på prover som kommer in via den berörda viltsjukdomsövervakningen.

Påverkas övervakningen av sjukdomar hos tamdjur?

Nej.

Hur länge har den här viltövervakningen funnits?

Viltövervakningen, som även kallas för fallviltsundersökningen,började i slutet av 1940-talet. Medel från viltvårdsfonden finansierar huvudsakligen denna övervakning. Det är till största delen ideella insatser som förser SVA med rapporter om sjuklighet och dödsfall hos vilda djur, vilket gör att vi kan få in prover och djurkroppar för analys. Efter analys får insändaren ett provsvar som tack för hjälpen, och SVA får resultat och data till viltsjukdomsövervakningen. Utan finansiering från viltvårdsfonden försvinner den övergripande viltsjukdomsövervakningen och även rådgivningen och informationsverksamheten om viltsjukdomar till andra myndigheter, jägare och övrig allmänhet. Den infrastruktur och det nätverk som har byggts upp för att utföra sjukdomsövervakning hos vilda djur försvinner.

Kan man skicka in trikinprover?

Ja, trikinanalyser för skjutna vildsvin påverkas inte av denna förändring, eftersom dessa prover skickas in och betalas direkt av insändaren.

Hur påverkas övervakningen av CWD, avmagringssjuka hos hjortdjur?

CWD-övervakningen baseras till stor del på att döda hjortdjur upptäcks eller på att avlivade sjukahjortdjur skickas in.. För tillfället har vi inte möjlighet att ta emot hela djurkroppar för undersökning, men i övrigt fortgår CWD-övervakningen som planerat. Det betyder att vi för analys önskar få in hela skallar eller uttagna organprov (hjärnstam och käklymfknutor) från hittade döda eller sjuka avlivade djur. Om du ser levande djur som visar sjukdomstecken som skulle kunna bero på CWD ska du alltid anmäla detta till SVA:s viltsektion. Dessa djur provtas och analyseras i enlighet med epizootilagstiftningen. Information om hur prover ska skickas in finns på www.cwd.se.

Vad händer med hälso- och sjukdomsövervakning av statens vilt, inklusive stora rovdjur?

Den kan inte bedrivas nu. Alla stora rovdjur, samt djur eller djurdel av annan art som hör till tatens vilt där sjukdom eller brott misstänks, som hittas döda ska enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:18) skickas till SVA för undersökning. Sjukdoms- och hälsoundersökningar kan då inte längre utföras när dessa prover skickas till SVA, utan skickas vidare till Naturhistoriska riksmuseets samlingar.

Vad är det för internationella åtaganden som SVA inte kan utföra nu?

Vår förmåga att övervaka, diagnosticera och rapportera fynd eller frihet från anmälningspliktiga sjukdomar hos vilda djur till omvärlden, till OIE, Världsorganisationen för djurhälsa, och EU påverkas kraftigt. Detta gör att handel och transporter med djur, djurprodukter eller animaliska livsmedel i förlängningen kan påverkas, när den är beroende av att vi kan redovisa smittstatus på vilda djur.

Hur påverkar detta SVA:s möjlighet att övervaka afrikansk svinpest?

När det gäller afrikansk svinpest är övervakningens främsta syfte att så tidigt som möjligt upptäcka en eventuell introduktion av smitta hos svenska vildsvin. För detta är SVA i första hand beroende av att få in rapporter från fältet av vildsvin som hittas döda, även om vi i dagsläget inte kan ta emot djurkroppar för obduktion och fastställande av dödsorsaker. Rapportering kan göras via telefonsamtal eller det digitala formuläret rapporteravilt.sva.se. Rapporterna ger SVA möjlighet att kunna identifiera en eventuell ökad dödlighet hos vildsvin som skulle kunna tyda på afrikansk svinpest. SVA kommer också, i samråd med Jordbruksverket, fortsatt ha möjlighet att begära riktad provtagning av döda vildsvin för analys med tanke på afrikansk svinpest. SVA vill därför även framöver uppmana jägare och allmänhet som rör sig i skog och mark att kontakta SVA via telefon 018-67 40 00 eller https://rapporteravilt.sva.se vid fynd av döda vildsvin.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls