Dokument

Epidemiologisk lägesbild HPAI, uppdaterad 2026-04-27

Efter en fågelinfluensasäsong men vad som kan vara den mest omfattande smittspridningen bland vilda fåglar under en vintersäsong hittills bedömer SVA att läget har förbättrats. Bedömningen baseras på att antalet rapporter om vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa till rapporteravilt.sva.se har avtagit de senaste veckorna, liksom antalet positiva fall hos vilda fåglar.

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med newcastlesjuka till följd av utbrottet i Polen, Tyskland samt Spanien under den senaste tremånadersperioden

Denna snabba riskvärdering bedömer risken för att den svenska djurpopulationen exponeras för newcastlesjuka till följd av pågående utbrott i Europa. De mest relevanta smittvägarna bedöms vara via vilda fåglar samt indirekt smittspridning, exempelvis via transportfordon eller personer. Risken bedöms som mycket låg (mycket ovanlig men kan inte uteslutas). Bedömningen är förenad med medelhög till hög osäkerhet, främst på grund av begränsat underlag om virusförekomst hos vilda fåglar.

Epidemiologisk lägesbild, uppdaterad 2025-10-27

Det 25 oktober påvisades fågelinfluensa av typen H5N1 på en större anläggning med kalkoner Tomelilla kommun. Dessförinnan, 15 oktober påvisades smittan i en mindre hobbyflock i Höganäs kommun. Antalet rapporter från närliggande länder har ökat de senaste veckorna. Flera vilda fåglar har konstaterats positiva i Skåne och Halland och SVA bedömer att inledningen på fågelinfluensasäsongen ligger tidigare och är allvarligare än tidigare år. Jordbruksverket har beslutat om att införa ett högriskområde i

Epidemiologisk lägesbild, uppdaterad 2025-10-01

Inga fall av fågelinfluensa har påvisats i Sverige under sommaren och hösten så här långt, och det senaste positiva fallet var en vild fågel som provtogs i april 2025. Den här rapporten summerar den epidemiologiska säsongen 1 oktober 2024 till 30 september 2025 under vilken färre antal fall har påvisats jämfört med de tidigare fyra säsongerna, Figur 1. Även om läget för närvarande är lugnt så står vi inför en flyttfågelsäsong vilket innebär att läget kan ändras.

Epidemiologisk lägesbild, HPAI, uppdaterad 2025-04-24

Under den gångna vintern har fågelinfluensa konstaterats på en anläggning med tama fåglar och 11 vilda fåglar i Sverige. Senast konstaterade positiva fallet är hos en grågås påträffad i Kungsbacka den första april. Riskerna för smittspridning till tama fåglar bedöms vara minskande i takt med varmare väder och flyttfåglarnas rörelser mot sina häckningsplatser vilket innebär att de inte längre är samlade i stora flockar.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2025-02-28

Baserat på bland annat konstaterade fall i Sverige och vårt närområde, genomförd riskkartläggning3, EFSA:s modell ”Bird flu radar”4 och flyttfåglarnas rörelsemönster bedömer SVA att risken för introduktion av fågelinfluensa till fjäderfä är förhöjd.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2025-01-24

Det har inte varit några konstaterade fall av fågelinfluensa i Sverige sedan i mars 2024. Fågelinfluensafall hos tama eller vilda fåglar har dock rapporterats från flera länder i Sveriges närområde de senaste veckorna. I USA fortsätter smittspridningen av fågelinfluensa bland tamfjäderfä, vilda fåglar, mjölkkor och katter. I USA har det även rapporterats flera fall av smitta från djur till människor.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-08-29

I dagsläget är det inte möjligt att förutse vilken smittspridning som kan förväntas under den kommande hösten och vintern. Baserat på smittläget de senaste fyra vintersäsongerna kan vi dock anta att riskerna kommer att vara ökande de närmaste månaderna, i samband med vilda fåglars flytt söderöver och lägre temperaturer.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-04-05

Med varmare temperaturer och i takt med att änder, gäss och svanar rör sig mot sina häckningsområden förväntas antal fall av fågelinfluensa minska i den populationen. Samtidigt finns risk att smittspridningen av fågelinfluensa hos kolonihäckande fåglar tar fart likt de tidigare två säsongerna. Sannolikheten för smitta till fjäderfä i Sverige bedöms dock vara avtagande.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-02-09

Under de senaste månaderna har smittläget bland vilda fåglar liknat mönstret som noterats de senaste tre vintrarna där en ökande mängd fågelinfluensafall hos gäss och svanar dominerar bilden. Den ökande trenden av fall hos vilda fåglar stödjer den generella bedömningen att risken för utbrott hos fjäderfä är särskilt hög under februari och mars. Risken bedöms vara högst i de områden som redan omfattas av högriskområdet, men smittrisk föreligger även utanför dessa.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2024-01-12

Under de senaste månaderna har smittläget för fågelinfluensa varit något bättre jämfört med de senaste säsongerna i Sverige och Europa. Bilden kan delvis förklaras av att tidpunkten för de vilda fåglarnas höstflytt låg ett par veckor senare i och med att hösten var något varmare än normalt. Antalet konstaterade fall hos vilda fåglar är dock ökande och trenden förväntas fortsätta under januari, februari och mars.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-11-17

I dagsläget bedöms smittspridning av fågelinfluensa bland vilda fåglar vara begränsad i Sverige och i vårt närområde. Flyttfåglarnas höstflytt pågår dock fortfarande och med sjunkande lufttemperaturer kan smittläget förändras snabbt. Antalet gäss, svanar och änder förväntas öka i södra Sveriges slättbygder under de närmaste veckorna.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-08-04

Häckningssäsongen bland vilda fåglar är nu avslutad vilket innebär en mindre intensiv smittspridning bland vilda fåglar samtidigt som det kan bli en större geografisk utbredning av smitta när unga fåglar lämnar häckningsplatserna. De varma temperaturerna och hög grad av UV instrålning under sommaren gör också att virusets förmåga till överlevnad i miljön är begränsad.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-07-20

Den mås-anpassade varianten av högpatogen fågelinfluensa H5N1 som orsakat massdöd hos skrattmåsar i Europa har nu spridits även till och inom Sverige, vilket var väntat eftersom skrattmåsen är en flyttfågel som häckar på flera platser i landet. De omfattande utbrotten av fågelinfluensa som först sågs i Stockholms län, därefter i Kalmar och Blekinge län, är ett resultat av att virus introducerats till fågelkolonierna under häckningssäsong då fåglarna lever tätt och smittar varandra.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-06-02

Den mås-anpassade varianten av högpatogen fågelinfluensa H5N1 som orsakat massdöd hos skrattmåsar i Europa har nu spridits även till Sverige, vilket var väntat eftersom skrattmåsen är en flyttfågel som häckar på flera platser i landet. Det omfattande utbrottet av fågelinfluensa i Stockholms län är ett resultat av att virus introducerats till fågelkolonierna under häckningssäsong då fåglarna lever tätt och smittar varandra.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-04-21

Säsongen 2022/2023 har inneburit relativt få utbrott hos tama fåglar i Europa jämfört med de två tidigare säsongerna och rapporterna har legat på en stabilt låg nivå under de senaste månaderna. Även i Sverige har vi hittills haft ett bättre läge vad gäller tama fåglar jämfört med de två senaste säsongerna.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-03-15

Det är positivt att vi, trots att det förekommer fågelinfluensa hos vilda fåglar, hitintills endast påvisat ett fall hos tama fåglar denna säsong och det kan finnas flera orsaker till det. SVA bevakar läget med hög smittspridning bland måsfåglar i Europa. Skrattmåsar, som är den hårdast drabbade arten är vanliga i stora delar av Sverige och de födosöker gärna på jordbruksmark, vilken kan utgöra en smittrisk för fjäderfä.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2023-01-27

Det är positivt att vi, trots att det förekommer fågelinfluensa hos vilda fåglar, hitintills endast påvisat ett fall hos tama fåglar denna säsong. Det kan finnas flera orsaker till det. En förklaring skulle kunna vara att förekomsten av fågelinfluensa bland vilda fåglar ännu inte är lika hög som vi har sett under tidigare perioder.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-12-22

Höstmånaderna september och oktober var ovanligt varma vilket gjorde att höstflytten för gäss och änder låg några veckor senare än normalt. I dagsläget har dock fåglarna i stort sett anlänt till (eller passerat) södra Sveriges slättbygder och kuster. Det är ovisst hur smittläget för fågelinfluensa kommer att utvecklas den närmaste tiden och flera olika faktorer påverkar infektionsdynamiken.

Epidemiologisk lägesbild högpatogen fågelinfluensa (HPAI) 2022-10-27

Vi närmar oss en period då det förekommit utbrott hos fjäderfä eller andra fåglar i fångenskap i Sverige under de två senaste säsongerna. 2020 konstaterades det första utbrottet den 17 november och 2021 den 1 december. Med sjunkande temperaturer gynnas virusöverlevnaden i miljön och risken för smittspridning ökar. Höstflytten för gäss och änder pågår och sedan slutet av september ökar mängden av dessa arter markant i södra Sveriges slättbygder och längs kusterna, inte minst i Skåne.

Faktorer som hjälper dig att få genomslag för dina projektresultat

Rapportens syfte är att identifiera faktorer som bidrar till att resultat från forskning och andra projekt får genomslag i samhället det vill säga kommer till nytta och användning. Rapporten har medvetet hållits kort, delvis på grund av begränsad tid för framtagande, men framför allt för tillgänglighet för de den berör. Målgruppen är forskare och andra som planerar och genomför projekt, med fokus på människors och djurs hälsa, där ett holistiskt synsätt krävs och många myndigheter och organisatione

Regeringsuppdrag om åtgärder för att förebygga och hantera smittsamma djursjukdomar. Deluppdrag: Förebyggande åtgärder.

Denna rapport rör ett deluppdrag avseende analys av förebyggande åtgärder inom regeringsuppdraget ”analysera och föreslå nya åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt förbygga och hantera smittsamma djursjukdomar”.

Hygienisk kvalitet i gårdslagrad spannmål provtagen 2025

Den här rapporten är en sammanställning av ett projekt som är genomfört i samarbete mellan Länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) under 2025 med syfte att höja kvaliteten i den offentliga foderkontrollen. Projektet är finansierat av Jordbruksverket.

Smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser 2025

Sedan 2009 har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) publicerat en årlig rapport som beskriver smittläget i Sverige för djursjukdomar och zoonoser baserat på resultat från den sjukdomsövervakning som genomfördes i landet under föregående år. Årets rapport är den 17:e i ordningen..

Öka förmågan att använda AI och ny teknik genom datadrivet arbete

Regeringsuppdrag angående nationell sjukdomslista - Deluppdrag inom uppdraget att föreslå åtgärder för att förebygga och hantera smittsamma djursjukdomar

Regeringen har gett Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Jordbruksverket (SJV) i uppdrag att göra en översyn av vilka djursjukdomar, utöver de som måste bekämpas enligt EU:s regelverk, som ska kunna hanteras genom beslut om tvingande åtgärder för bekämpning och därmed upptas på en s.k. nationell sjukdomslista.

Wildlife disease surveillance in Sweden 2025

This annual report is an account of the work done with funds received from the Wildlife Management Fund for 2025, which mainly have been used to run the general wildlife disease surveillance programme, a major part of all work at SVA involving wildlife.

Sjukdomsövervakning av vilda djur i Sverige 2025

Denna årsrapport utgör en redovisning av arbete utfört med medel från Viltvårdsfonden för året 2025, främst för den så kallade fallviltsundersökningen som är en del av viltarbetet på SVA. Rapporten sammanfattar även övrigt viltarbete på SVA under året, där utförda projekt och forskningsstudier inom viltsjukdoms- övervakningsprogrammet redovisas ”…att följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos […] vilda djur”.

Hälsa, sjukdomar och dödsorsaker hos marina däggdjur 2025

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) driver, gemensamt med Naturhistoriska riksmuseet (NRM), sedan 2020 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett hälso- och sjukdomsövervakningsprogram för marina däggdjur. Övervakningsprogrammet omfattar valdjur och sälar, både strandade (hittade döda med okänd dödsorsak) och bifångade (oavsiktligt fångade i fiskeredskap). SVA och NRM inhämtar data och följer var och när marina däggdjur dör.

Stora Rovdjur 2025

Hantering av kroppar och delar av kroppar från de fyra stora rovdjuren björn, järv, lodjur och varg ingår i SVA:s uppdrag från Naturvårdsverket (NV-03415-23). Denna årsrapport redovisar resultat från de aktiviteter som utförts inom detta uppdrag under 2025. Viltsektionen inom avdelningen för patologi och viltsjukdomar på SVA ansvarar för hantering och sammanställning av prover samt data från döda stora rovdjur. Rapporten har en sammanfattande del varefter resultat från respektive djurslag presenteras

Årsredovisning 2025

Resultat- och finansiell redovisning 2025.

Licensjakt på björn 2025

SVA:s hantering av kroppar och delar av kroppar från de fyra stora rovdjuren; varg, lodjur, björn och järv, ingår i ett uppdrag från Naturvårdsverket. Denna rapport är en sammanställning av data och fynd från länsstyrelsernas besiktning av björnar fällda under licensjakten på björn 2025.

Åtgärder för att förebygga och hantera smittsamma djursjukdomar. Deluppdrag 1: Förebyggande åtgärder som kan vidtas för att förhindra smittspridningen av sjukdomen blåtunga i Sverige

Denna rapport rör ett deluppdrag avseende djursjukdomen blåtunga inom regeringsuppdraget ”analysera och föreslå åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt förbygga och hantera smittsamma sjukdomar”. Deluppdraget omfattar blåtunga, smittspridning av blåtunga och analys av möjligheter till att förhindra smittspridning av blåtunga genom förebyggande åtgärder. Analysen avser hur staten, dvs inte den enskilde djurhållaren, bör prioritera vaccination mot blåtunga i förhållande till andra

Svensk mjölkproduktion idag och i framtiden

I den här rapporten presenterar vi svensk mjölkproduktion idag, vilka sårbarheter och beroenden vi ser samt vilka åtgärder som skulle bidra till en mer förberedd, robust, flexibel och resilient mjölkproduktion. Då det är SVA som sammanställt rapporten står djurhälsan i centrum.

Riskvärdering avseende desinfektionsmetoder för att avdöda kräftpest (Aphanomyces astaci)

SVA har för riskvärderingen genomfört litteratursökningar för att identifiera studier avseende olika metoder att avdöda A. astaci och sammanställt data. Därefter har effekten av de olika metoderna bedömts baserat på tillgängliga data.

Sjukdomsövervakning av vilda djur i Sverige 2024

Sverige kunde friförklaras från afrikansk svinpest under 2024, bara ett år efter att detta första utbrott upptäcktes. Det har också varit färre utbrott och fall av andra allvarliga smittor hos vilda djur detta år.

En robust vattenförsörjning – vägledning och åtgärdsförslag för verksamheter som är beroende av dricksvattenförsörjning

Denna rapport syftar till att belysa vikten av beredskap i verksamhetens vattenförsörjning samt att ge konkreta förslag kring arbetsgång och möjliga åtgärder för att säkerställa en vattenförsörjning bättre rustad att stå emot oönskade händelser. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan experter från SVA, Jordbruksverket och Livsmedelsverket inom ramarna för samverkansprojektet ”Robust enskild vattenförsörjning genom beredskap och redundans” som finansierats av MSB under åren 2021 – 2023.

Licensjakt på lodjur 2025

Denna rapport redovisar resultaten från SVA:s undersökningar av insända kroppar från licensjakten på lodjur 2025. Rapporten sammanställer alla resultat som framkommit under obduktion samt noterade fynd vid Länsstyrelsens besiktning.

Report on Salmon health monitoring in the Torne River 2020–2024

Concerns about diseased and dead salmon began in 2014 in Torne River, when salmon with symptoms like skin hemorrhages and moribundity was reported. Since then, the Swedish Veterinary Agency (SVA) and the Finnish Food Authority (FFA) have conducted health monitoring of Torne River salmon. Here we report the health studies of salmon populations in the Torne River 2020 - 2024 by looking at the overall health status of caught salmon including morphometric data, necropsy, blood- and other parameters.

Rapport avseende hälsoövervakning av lax i Torneälven 2020–2024

Oro för Torneälvslaxens hälsotillstånd uppstod 2014, då lax med symptom som hudblödningar och döende eller redan döda laxar började rapporteras. Sedan dess har Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och finska Livsmedelsverket Ruokavirasto (RV) genomfört hälsokontroller av lax i Torneälven. Här redovisar vi resultaten från dessa undersökningar under perioden 2020 – 2024.

CEM – PCR-undersökning (ej export)

Chorioptes bovis, PCR

OBS! Vid uppföljning efter behandling måste det passerat minst 3 månader innan nytt prov tas för analys, annars är det stor risk för falskt positivt svar.

E.coli typning från obducerad gris

Fjäderfä Obduktion/Mikroskopisk undersökning

Används för obduktion av höns, kalkoner tamankor, tamgäss eller mikroskopisk undersökning av fixerat material.

Fotröta får

Histopatologi och cytologi

Kalvdiarré - besättningsutredning

Kalvpaketsremiss för besättningsdiagnostik

Kalvpaket – besättningsdiagnostik

Endast för besättningar anslutna till Gård & Djurhälsan NÖT

KMF Remiss foder/livsmedel kemi och BAP

Kompletteringsremiss till Allmän remiss för veterinärer och kliniker

Kompletteringsremiss till Remiss för mastitundersökning

Luftvägsanalyser – Fjäderfä

Luftvägsinfektion nötkreatur – Kalv/Ungdjur

Luftvägspaket – Gris

Parasiter i träck, får & get

Parasiter i träck, kameldjur

Parasiter i träck, nötkreatur

Parasitundersökning – Hund

Parasitundersökning – Katt

Parasitundersökning – träckprov från häst

TIPS! Använd gärna vår MASK-app ISTÄLLET för remiss: maskappen.sva.se. Appen finns även i App Store och Play-butiken – sök på mask-appen så hittar du den enkelt.

Anvisningar för uttagande av sköljprov från TJUR för serologisk undersökning på Campylobacter fetus samt odling av Tritrichomonas foetus

Provtagningsinstruktion för tjur.

Anvisningar för uttagande för slidslemprov från KO för odling av Campylobacter fetus och Tritrichomonas foetus

Provtagningsinstruktion för ko.

Insändningsinstruktion för fisk, kräftdjur och blötdjur

Kontakta alltid fisksektionens jourhavande före insändandet. Packningsmaterial och transportlådor för fisk, kräftdjur och blötdjur samt adresskort för insändning beställs från SVA fisk, telefon 018-67 41 71 eller fiskjour@sva.se.

Provtagning avseende Contagious equine metritis (CEM), smittsam livmoderinflammation hos häst

All provtagning för CEM måste utföras av veterinär.

Provtagning – fotröta hos får

Provtagningsinstruktion fotröta.

Provtagning Rotavirus

Provtagningsanvisning Anaplasmos/Borrelios

Provtagningsanvisning för Chorioptes bovis, fotskabb/benskabb på häst

Provtagningsanvisning: PRP-genotypning

Provtagningsanvisning: Påvisande av Bluetonguevirus (BTV)

Provtagningsanvisning: Påvisande av nukleinsyra

Nukleinsyra (DNA/RNA) från virus, bakterier, parasiter m.m. påvisas med PCR-analys och kan utföras på blod, prov från organ, svabbar, träck, sperma eller andra kroppsvätskor. Rekommenderat provmaterial för respektive PCR-analys anges på www.sva.se.

Provtagningsanvisning: träckprov kameldjur

Träckprov bör tas färskt och skickas till SVA helst samma dag. Träckprov kan förvaras i kylskåp (ej i frys) över ett veckoslut innan provet skickas till SVA.

Provtagningsinstruktion: blodprov för serologi eller PCR parasiter

Påvisande av antikroppar eller antigen görs i serum från helblod. Blodprov tas i serumrör, det vill säga rör utan tillsats av antikoaguleringsmedel.

Provtagningsinstruktion: Blodprovtagning fjäderfäbesättningar

Syfte med blodprovstagning Att på ett korrekt sätt ta blodprov från levande fjäderfän.

Provtagningsinstruktion: blodutstryk

Blod tas i ett rör innehållande EDTA (lila kork). Vänd röret flera gånger och gör utstryket. Utstryk blir oftast bättre om de görs direkt efter blodprovstagning än om de först skickas med post till SVA.

Provtagningsinstruktion botulinumtoxin

Vid misstanke om botulism ska djurägaren kontakta veterinär för undersökning och helst provtagning. Serumprover och leverprover kan skickas till SVA för analys. Vid analysen kan aktivt botulinumtoxin av serotyp A, B, C, C/D, D, D/C, E och F påvisas. Analysmetoden som SVA använder är helt försöksdjursfri. Kontakta gärna SVA i samband med provtagning och insändande av prover.

Provtagningsinstruktion Brucella canis

Observera att B. canis kan infektera människor. Iaktta försiktighet vid hantering av misstänkt infekterad hund och provmaterial.

Provtagningsinstruktion Ehrlichia canis

Monocytär ehrlichios hos hund eller katt skall anmälas redan vid misstanke till Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Monocytär ehrlichios (canine monocytic ehrlichiosis) orsakas av rickettsien Ehrlichia canis, en intracellulär bakterie. Hundar infekteras via bett från brun hundfästing, en fästing som inte normalt återfinns i svensk natur, men som är vanlig i till exempel de södra delarna av Europa. Trombocytopeni är ett av flera vanliga fynd hos symtomatiska hundar.

Provtagningsinstruktion: ektoparasiter (hår- och hudskrap)

För påvisande av utvärtes parasiter (ektoparasiter) så som löss och/eller kvalster och deras ägg (gnetter).

Provtagningsinstruktion Ekvint arteritvirus (EAV) sperma

Yttrande kring förslag på förordningsändring tävlingsveterinär

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har anmodats inkomma med synpunkter på ovan rubricerad remiss. Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Yttrande avseende tilläggsremiss av föreskriftsförslag JK3 och K134

SVA tillstyrker förslag till ändrade föreskrifter om registrering, godkännande, spårbarhet, förflyttning, införsel samt export med avseende på djurhälsa (saknr. JK3) och förslag till föreskrifter om åtgärder för att förebygga och hindra spridning av bakteriell njurinflammation (BKD), infektiös pankreasnekros (IPN) och vårviremi hos karp (SVC) hos vattenlevande djur (saknr. K134)

Remiss avseende förslag till föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit

Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Yttrande avseende remissen "Förslag till författningsändringar till följd av EU:s reviderade avloppsdirektiv"

Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Yttrande avseende remissen "Förslag till ändrade föreskrifter om förebyggande och bekämpning av vissa djursjukdomar"

SVA har inget att invända mot förslaget att tillåta vaccination med godkända vaccin mot andra serotyper än serotyp 3 av blåtunga. SVA vill dock betona vikten av att djurägare fo1tsatt är skyldiga att registrera vaccination, såsom förslaget nu är utformat. Detta är avgörande för att övervakning ska vara möjlig.

Yttrande avseende remissen "Läkemedelsverkets föreskrifter {LVFS 2011 :10) om förteckningar över narkotika" (Ert dnr: 3.1.1-2026-046428)

Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Yttrande avseende remissen Uppdatering av IP-gris

Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Förslag till Myndigheten för civilt försvars föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsåtgärder och utbildning;

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har anmodats inkomma med synpunkter på ovan rubricerad remiss. Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

En ny viltförvaltningslagstiftning

SVA tillstyrker de delar som berör myndigheten direkt. Det är särskilt punkt rörande skyddsjakt för att begränsa risken för utbrott av allmänfarlig djursjukdom, med en notering att både SVA och Jordbruksverket är relevanta och delaktiga i sådana misstankar och hantering. Formuleringar rörande avlivning av djurskyddsskäl har förtydligats i förslaget, så att det blir enklare att tillämpa i praktiken. Detta tillstyrks av SVA...

Yttrande angående uppdatering av Handbok för klimatanpassad försörjning av dricksvatten

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har getts möjlighet att lämna synpunkter på ovan rubricerad remiss. Vi har läst materialet och önskar framföra att texterna i handboken generellt upplevs väl genomarbetade vad gäller såväl disposition, språk och fakta. SV A har dock ett antal mer specifika inspel. Dessa kopplar främst till delar av materialet där vi ser att det eventuellt kan finnas ett värde av att förtydliga texten för att undvika missförstånd och underlätta för läsaren.

Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om den som utan att tillhöra djur-hälsopersonalen yrkesmässigt utövar verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård

SVA har inga synpunkter utöver att tillstyrka förslagen.

Yttrande avseende remissen Vägledning för omflyttningsplan, en del av beredskapsmyndigheternas krigsorganisationer

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har anmodats inkomma med synpunkter på ovan rubricerad remiss. Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Remiss: Konsekvensutredning, förslag till ändrade föreskrifter för grishållning

Statens veterinärmedicinska anstalt välkomnar översynen av föreskrifterna då grisproduktionen förändrats avsevärt över tid. De förändrade föreskrifterna kan bidra till såväl bättre djurhälsa som djurvälfärd. Specifika synunkter på ändringarna anges i anslutning till föreskriftsförslagen.

Yttrande avseende remissen "Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011 :10) om förteckningar över narkotika"

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har anmodats inkomma med synpunkter på ovan rubricerad remiss. Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna.

Yttrande avseende remissen Europeiska kommissionens förslag på förordning och direktiv om bioteknik – hälsa

Förslagen integrerar tydligt veterinärmedicin i EU:s bioteknikstrategi och stärker kopplingen mellan djurhälsa, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (One Health). Förenklade regelverk kan leda till snabbare utveckling och godkännande av veterinärläkemedel, vacciner och diagnostiska produkter. De föreslagna förenklingarna för att godkänna biotekniska produkter välkomnas av SVA, men SVA vill betona att ändringarna inte får ske på bekostnad av robusta riskbedömningar för djurhälsa och miljö

Remissvar avseende vägledningen Samverka med näringslivet

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har anmodats inkomma med synpunkter på ovan rubricerad remiss. Efter intern beredning meddelar SVA att myndigheten inte har några synpunkter att lämna. Vägledningen är logisk, tydligt strukturerad och ett värdefullt stöd för att både initiera och vidareutveckla samverkan med näringslivet.

Remissvar avseende förslag till Myndigheten för civilt försvars uppdaterade föreskrifter om rapportering av it-incidenter för statliga myndigheter enligt beredskapsförordningen

Synpunkter Konsekvensutredningen Föreskrifter: §4 "Vi samtycker 6 timmar är en lämplig tid för rapportering" Ingen förslag till ändring. §5 "72 timmar är en bra tid för uppdatering och mer information av incidenten" .

Synpunkter avseende Vetenskapsrådets riktlinjearbete avseende cybersäkerhet

Målbild och uppföljning behöver preciseras. Riktlinjernas målbild är allmänt hållen, vilket riskerar att försvåra uppföljning och utvärdering. Formuleringar som "i större utsträckning", "ökning" och "främja" ger inte tillräcklig vägledning om vad som faktiskt ska uppnås eller hur framsteg ska mätas. SVA rekommenderar att målbilden kompletteras med preciserade och mätbara indikatorer i de delar där det är möjligt, så att det går att avgöra om riktlinjerna fått avsedd effekt vid en uppföljning.

Remissvar avseende ”Upphävande av Livsmedelsverkets föreskrifter om provtagning för kontroll av vissa ämnen och restsubstanser i djur och produkter från djur”

SVA instämmer i Livsmedelsverkets bedömning, att nationella föreskrifter som omfattar områden som regleras av EU förordningar bör upphävas. SVA stödjer således förslaget att upphäva att Livsmedelsverkets föreskrifter (SLV FS 1998:8) om provtagning för kontroll av vissa ämnen och restsubstanser i djur och produkter från djur.

Remissvar: En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa

Sammantaget är SVA positiv till majoriteten av förslagen men tydligt restriktiv i frågor som rör veterinärmedicinskt ansvar och läkemedelshantering. SVA vill också betona en aspekt som inte togs upp specifikt i utredningen: att ett gott hälsoläge hos hästar stärker hästnäringen, och därför bör övervakning av hälsoläge och smittskydd och samverkan inom dessa områden säkerställas.