Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Huvudman

SVA

Samarbetspartners

Livsmedelsverket

Smittskyddsinstitutet

kommuner

Strama VL

Sveriges Lantbruksuniversitet

Finansiär

MSB

Start/avslut

2012 - 2014

Antibiotikaresistens - Livsmedels roll som källa och spridningsväg för ESBL-bildande tarmbakterier och potentiell betydelse för folkhälsan

Antibiotikaresistens är ett av de största hoten mot folkhälsan enligt WHO och dess konsekvenser är betydande för den enskilde patienten och samhället med längre sjukhusvistelser och en ökad dödlighet.  Samband mellan resistensutveckling hos djur och människor för viss typ av resistens gör att problemet kräver ”one health – one medicine”-perspektiv, som också bör inkludera bakterier i livsmedel och miljö. Resistensproblemet måste därför ses ur ett tvärsektoriellt perspektiv och samverkas mellan flera aktörer.
 
 
 Ett av de allvarligaste problemen är tarmbakterier som bildar ESBL (extended spectrum β-lactamases), vilket gör bakterien resistent mot den kliniskt mycket viktiga antibiotikaklassen betalaktamer. Problemet är snabbt ökande och förekommer både hos djur och människor. Livsmedel misstänks kunna utgöra en länk mellan dessa två populationer. Idag är det oklart i vilken omfattning så sker och vilken betydelse sådan spridning har för resistensproblematiken i stort. Det beror bland annat på att epidemiologin för ESBL-bildande tarmbakterier är komplex. Förutom spridning av specifika bakteriekloner kan även resistensgener överföras mellan bakterier. E. coli med ESBL är utöver sin förmåga att vara sjukdomsframkallande förekommande i vår normala tarmflora där den utgör en reservoir av resistensgener som med tiden kan överföras till mer sjukdomsframkallande bakterier med försvårad antibiotikabehandling som följd. Brist på data rörande överföringsmekanismer och åt vilket håll överföringen går, från djur och livsmedel till människa eller tvärtom, komplicerar frågan ytterligare. En förutsättning för att värdera folkhälsorisken av ESBL-bildande tarmbakterier på livsmedel är att det finns kunskap om såväl förekomst av som släktskap mellan dessa bakterier från livsmedel, djur och människor, något som idag saknas och snabbt behöver inhämtas.
 
 Det pågående projektet (MSB 2:4-medel, 2009-2011) som genomförs i samarbete mellan Livsmedelsverket och SVA har gett prevalensdata om ESBL-bildande tarmbakterier på importerat kött av nöt, gris och kyckling samt svenskt kycklingkött. Vidare har vi genom Smittskyddsinstitutets arbete en relativt god uppfattning om förekomst och typ av ESBL bland sjuka människor. Kunskapen om förekomst av ESBL-bildande tarmbakterier på vegetabilier liksom i vatten är dock ännu bristfällig, vilket även den Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA betonar. Det saknas även bred kunskap om i vilken grad sådana bakterier förekommer hos friska individer i samhället.
 
Projekt syftar till att genomföra ytterligare kartläggningar för att bedöma olika livsmedels roll som källa och spridningsväg för ESBL-bildande tarmbakterier och därigenom få ett underlag som grund för beslut om åtgärder avseende riskhantering och riskkommunikation. Projektet kommer att genomföras i samverkan mellan Livsmedelsverket, SVA och Smittskyddsinstitutet, då området berör hela kedjan från jord till bord.
 
Senast uppdaterad : 2014-12-12