Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Ylva Persson Forskare, biträdande statsveterinär, VMD Statens veterinärmedicinska anstalt ylva.persson@sva.se 018-67 41 62

Huvudman

SVA

Samarbetspartners

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU

Utrecht Universit

Waageningen University

Chittagong Veterinary and Animal Sciences University

Università di Milano

Finansiär

Vetenskapsrådet

Start/avslut

2019 - 2021

Att möta klimatförändringar i Bangladesh: Utveckling av en säker och lönsam vattenbuffelmjölkkedja från juver till konsument.

Foto: Ovirup Paul CVASU

Vattenbuffeln (Bubalus bubalis) är det viktigaste mjölkdjuret i Södra Asien. Förutom mjölk ger också vattenbuffeln kött, samt är dessutom ett viktigt dragdjur. Vattenbuffeln anses ha en lägre klimatpåverkan och vara ett mer miljövänligt mjölkdjur jämfört med mjölkkor. Det beror delvis på att vattenbuffeln är ett tåligare och mer långlivat djur som producerar kalvar och mjölk långt upp i åldrarna. Dessutom kan vattenbuffeln leva
på foder av sämre kvalitet än mjölkkor och den tål också salthaltigt vatten bättre än många andra djurslag. En övergång från mjölkor till vattenbufflar skulle därför vara ett önskvärt scenarion för det klimatusatta Bangladesh. Vattenbuffeln är ett viktigt djurslag för många fattiga småjordbrukare i Asien då den ger många möjligheter till utkomst, särskilt för kvinnor som ofta är de som sköter och mjölkar vattenbufflarna. Tyvärr (och lite obegripligt) är vattenbuffeln ganska ovanlig i Bangladesh trots att det låglänta landet borde vara mycket lämpat för buffelhållning. På senare tid har dock intresset ökat. Flera privata aktörer har importerat vattenbuffel från grannländer för att satsa på mjölkproduktion och de har också stöd av regeringen. Men, med ökat antal vattenbufflar i Bangladesh ökar också risken för sjuklighet som kan drabba både djur och människor. Mjölken är en viktig smittokälla då den ofta förtärs opastöriserad. Sjukdomar som tuberkulos och brucellos (kastningssjuka, maltafeber) är vanliga i Bangladesh liksom sannolikt även andra mjölkburna bakterier. Generellt dålig mjölkhygien längs mjölkkedjan innebär också en hälsorisk. En intensifiering av mjölkproduktionen leder också till ökade risker för juverinflammation som är det mjölkproducerande djurets viktigaste sjukdom. Juverinflammation ger sänkt mjölkproduktion, sämre mjölkkvalitet och livsmedelssäkerhet, ökade kostnader för bonden samt en ökad risk för antibiotikaresistenta bakterier då juverinflammation oftast behandlas med antibiotika. Kunskapen om risker längs mjölkkedjan i den bangladeshiska vattenbuffelnäringen är mycket bristfällig och syftena med denna studie är:

  • Studera mjölkkedjan hos vattenbuffel, från juver till konsument, med fokus på juverhälsa, mjölkhantering och mjölkproduktion.  Identifiera risk- och friskfaktorer för att uppnå bättre mjölkkvalitet och livsmedelssäkerhet.
  • Studera förekomst av livsmedelsburna bakterier i buffelmjölk, såsom brucella and Mycobacterium tuberculosis. Identifiera åtgärder för att kontrollera smitta.
  • Modellera effekten av en övergång från en mjölkkobaserad mjölkkedja till en buffelbaserad dito.
  • Formge och tillämpa en övergångsstrategi mot en buffelmjölkkedja genom att samla in synpunkter från flera intressenter samt data från ovanstående delstudier.

Det övergripande målet med denna studie är en uthållig och ekonomiskt lönsam vattenbuffelmjölkkedja som producerar säker mjölk som kommer från friska djur. Projektet kommer att genomföras som ett fyraårigt doktorandprojekt där en bengalisk doktorand kommer att rekryteras och registreras vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Flera masterstudenter från Bangladesh kommer också att ingå i projektet, liksom även studenter från Europa. Fältstudien kommer att genomföras i Bangladesh på vattenbuffelgårdar i flera olika områden. Mjölken kommer att provtas på flera olika nivåer längs mjölkkedjan: Från djur/juver, från tankmjölk på gård och mer konsumentnära på mejerier och marknader. Metodik som kommer ingå är traditionell bakteriologisk odling, molekylära metoder och serologi (analys av antikroppar). Vi avser utföra de flesta analyser på plats i Bangladesh, men det finns möjlighet till utökade analyser hos våra samarbetspartners runt om i Europa. Vidare kommer riskfaktorer för dålig juverhälsa, förekomst av specifika infektioner samt dålig mjölkhygien att undersökas. Ytterligare information kommer att samlas in vid de möten som kommer att hållas i Bangladesh och som riktar sig till forskare, fältveterinärer och andra berörda inom vattenbuffelnäringen. Samtliga resultat kommer att sammanställas för att mynna ut i råd och riktlinjer för hur Bangladesh ska kunna gå över från mjölkkor till vattenbufflar för att producera säker mjölk av god kvalitet som produceras med hjälp av friska djur och en god livsmedelshantering längs med hela mjölkkedjan.

Senast uppdaterad : 2020-02-14