Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Jonas Johansson Wensman Statsveterinär jonas.wensman@sva.se 018-67 52 91

Huvudman

SVA

Samarbetspartners

Gård&Djurhälsan

Sveriges lantbruksuniversitet

SLU

Finansiär

Formas

Start/avslut

2022 - 2025

Områden

Får

Get

Medlemmar

Jenny Frössling

Ylva Persson

Den långsamma får- och getdräparen: lentivirus hos små idisslare i Sverige

Foto: Ylva Persson/SVA

Får och getter är mycket viktiga för svenskt lantbruk. De bidrar till livsmedelsförsörjningen genom kött- och mjölkproduktion samt med skinn, päls och ull. Små idisslare är duktiga naturvårdare och bidrar till den biologiska mångfalden genom att beta på marker som är mindre lämpade för nötkreatur. Många får- och getgårdar finns därför utanför de mer intensiva jordbruksbygderna i södra och mellersta Sverige, som i skogsbygderna, skärgården eller fjällen. Friska djur och en hållbar får- och getproduktion bidrar till god ekonomi för lantbruks- och livsmedelsföretagen, till öppna landskap och en minskad klimatpåverkan samt en djurhållning med god djurvälfärd med högt konsumentförtroende och en levande landsbygd i hela Sverige.

Små idisslares lentivirus (SRLV) orsakar stora ekonomiska förluster och kraftigt djurlidande hos får och getter världen över. Smittade djur producerar mindre mjölk av sämre kvalitet, växer sämre och kan dö vid tidigare ålder. SRLV är ett så kallat retrovirus som är släkt med HIV. Det ger inflammation i leder, hjärna, lungor och juver. Viruset kan också ge upphov till kronisk avmagring och ökad känslighet för andra infektioner. Det finns ingen effektiv behandling eller vaccin mot SRLV och därför leder sjukdomen alltid till döden. Det enda sättet att bli av med en konstaterad smitta i besättningen är genom att slakta ut smittade eller alla individer, sanera miljön och föda upp lamm och killingar på smittfritt vis. Att bli av med SRLV är därför både kostsamt och arbetskrävande med många etiska dilemman. Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för SRLV i Sverige, men bara knappt hälften av fåren och omkring en tiondel av getterna är med i programmet. I och med sjukdomarnas kroniska natur är påvisande av antikroppar en mycket enkel och säker diagnostik. Idag används blodprover för diagnos av SRLV i kontrollprogrammet, men om mjölkprover i stället skulle användas vore det en besparing och dessutom en mer djurvänlig provtagningsmetod.

Vi kommer att besöka 250 får- och 50 getgårdar och samla in prover från upp till 60 djur på varje gård, beroende på gårdsstorlek. Djurägarna kommer också att få svara på en enkät om skötselrutiner och attityder till SRLV. Proverna kommer vidare att analyseras för antikroppar mot SRLV. Antikroppsförekomst kommer att relateras till symtom på sjukdom, enkätsvar samt produktions- och hälsodata från gårdarna för att kunna beräkna effekten av SRLV på gårdens djurvälfärd, produktion och ekonomi. Projektet samlar forskare med olika kompetens för att ta fram ny kunskap om gethälsa till gagn för myndigheter, rådgivare och getbönder. Syftet med det här fyraåriga doktorandprojektet är att undersöka SRLV:s förekomst, utbredning och bakomliggande orsaker i svenska får- och getbesättningar samt uppskatta dess effekter på djurvälfärd, hållbar produktion och ekonomi. Vi kommer även att utvärdera mjölkprover för diagnostik samt djurägarnas attityder till att vara med (eller inte) i kontrollprogrammet, för att på sikt utveckla ett mer kostnadseffektivt kontrollprogram med hög anslutningsgrad.

Specifika mål med projektet är att:

  1. fastställa förekomst hos och riskfaktorer för SRLV hos får och getter i Sverige.
  2. utvärdera diagnostiken i kontrollprogrammet och möjligheten att införa mjölk som ett provtagningsmedium.
  3. utforska djurägarnas motivation och hinder för att ansluta sig till kontrollprogrammet
  4. undersöka genetiken hos SRLV i svenska får- och getbesättningar för att på så sätt öka kunskapen om hur SRLV sprids mellan besättningar och mellan får och get.
  5. utvärdera effekten av SRLV på djurvälfärd, hållbar produktion och ekonomi.
  6. Det övergripande slutliga målet med projektet är att Sverige ska bli fritt från SRLV.

Projektmedlemmar är Jenny Frössling och Ylva Persson (SVA), Karin Alvåsen (SLU) och Emelie Larsdotter (Gård och Djurhälsan).

Senast uppdaterad : 2021-12-02