Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Elina Tast Lahti elina.lahtin@sva.se

Huvudman

SVA

Finansiär

C.F. Lundströms stiftelse

Start/avslut

2013 - 2014

Epidemiologiska studier av antibiotikaresistens hos Campylobacter i svenska slaktkycklingar

Campylobacter är den vanligaste rapporterade orsaken till mag-tarminfektion hos människor i Sverige, liksom i de flesta andra länder. Inom EU rapporteras årligen fler än 200 000 humanfall av campylobacterinfektion (EFSA 2012a). Medan humanfallen av Salmonella har minskat i EU, har campylobacterfallen däremot ökat (EFSA 2012a). I Sverige har inte heller setts någon minskning av campylobacterios hos människa. Under åren 2000-2011 anmäldes 6000-8500 campylobacterfall per år av vilka ca 40 % smittats i Sverige. Mörkertalet är dock stort och det verkliga totalantalet fall estimeras vara tio gånger fler (Sundström 2010).

Campylobacter är vanligt förekommande i tarmen hos flera olika djurslag, men framför allt hos fåglar. I Sverige har förekomsten av Campylobacter hos slaktkyckling övervakats sedan 1991 (Hansson m fl 2007). Andelen campylobacterpositiva kycklingflockar har under 2000-talet minskat från ca 20 % till ca 12-13 % (SVA 2011). I de flesta andra länder är campylobacterprevalensen i slaktkycklingflockar betydligt högre än i Sverige. I en europeisk baslinjestudie påvisades Campylobacter hos 71.2% av de undersökta slaktkycklinggrupperna (EFSA 2010a).

Förekomsten av campylobacterpositiva flockar varierar kraftigt under året, med en högre prevalens under årets varmare månader (Jore m fl 2010). Under augustimånad kan över 30 % av slaktkycklingflockarna vara positiva för Campylobacter medan förekomsten under januari-februari ligger under 5 % (Hansson m fl 2007). Det finns stora skillnader i förekomsten av campylobacterpositiva flockar mellan olika uppfödare (Hansson m fl 2010). Det finns även geografiska skillnader i förekomsten av campylobacterpositiva flockar. Orsakerna till dessa är inte helt klarlagda.  

I den svenska resistensövervakningen (SVARM) påvisades år 2010 kinolonresistens hos 21 av 100 (21 %) Campylobacter isolat vilken är en tydlig ökning från tidigare år (SVARM 2010). Vid undersökningar under 2000-talet har kinolonresistens påvisats hos 0-5% av isolaten. Resistens mot andra antibiotika förefaller ligga på en låg (<5%) nivå. I EU-länder är kinolonresistensen betydligt vanligare: under 2010 var 48-50% av campylobacterisolaten från slaktkycklingar kinolonresistenta (EFSA 2012b). 

Orsaken till ökningen av resistens är oklar men i Sverige antas den inte bero på antibiotikaanvändningen eftersom kinoloner ytterst sällan används till svenska slaktkycklingar. Vår hypotes är att det istället rör sig om klonal spridning av resistenta stammar i kombination med persistens i besättningsmiljön. Av de 21 kinolonresistenta från SVARM-övervakningen under 2010 var 10 från uppfödare som bor inom cirka en mils radie. Fem av dessa isolat var från kycklingar från en och samma uppfödare men från tre olika uppfödningsomgångar. I en dansk studie varierade förekomsten av resistens mellan besättningar och resistenta stammar kunde överleva mellan flockomgångar i besättningen (Pedersen och Wedderkopp 2003).

I EU är kinolonresistens vanlig bland Campylobacter jejuni från människor och i den senaste rapporten från EFSA anges att i medeltal drygt 50 % av isolaten har denna resistens (EFSA2012b). I Sverige rapporteras en liknande andel kinolonresistens hos det mycket begränsade antal isolat av Campylobacter från människor som redovisas i övervakningsprogrammet SWEDRES (SWEDRES 2011). Tyvärr är den svenska statistiken inte uppdelad på olika species av Campylobacter och inte heller anges om personerna smittats utomlands eller i Sverige.

Campylobactersmittade slaktkycklingar är en folkhälsorisk. Vid allvarliga sjukdomsfall kan antibiotikabehandling vara nödvändig och den ökade resistensen äventyra terapi. För att kunna hitta åtgärder att minska resistensen behövs studier som kartlägger situationen och belyser eventuella riskfaktorer. Kyckling anses vara en viktig smittkälla för campylobacterinfektion hos människa. även om förekomsten av Campylobacter hos svenska slaktkycklingar är internationellt sett låg, finns det en risk att smittan förs över till människor.

Senast uppdaterad : 2013-04-08