Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Marianne Elvander mariann.elvander@sva.se

Huvudman

SVA

Finansiär

KSLA, Stiftelsen Carl-Fredrik von Horns fond

Start/avslut

2013 - 2014

Fördjupning av tidigare beviljat projekt (H09-0105-CFH), Källforskning i syfte att geografiskt kartlägga mjältbrandsgårdar i Sverige

Projektet att kartlägga gårdar spärrade på grund av mjältbrand under åren 1916 till 1962 (slutrapport KSLA 2011-12-27) har rönt mycket stort intresse i Sverige. Det har varit en hård mediebevakning under projektets slutfas och efter publikation på SVA:s webbplats i maj 2012.

även Länsstyrelser, LRF och privatpersoner har tagit aktiv del av resultaten och de har i många fall tjänat som underlag för riskbedömningar vid grävarbeten eller anläggning av utdikade betesområden. Vid inrapporterade misstänkta fall av mjältbrand på idisslare har den geografiska positionen av fallet alltid kollats upp mot eventuell historisk händelse för att ge en fingervisning om allvaret i misstanken. Under utbrott av mjältbrand i Natura 2000 området i Kvismaren 2011 då över 20 köttdjur dog inom en kort tidsperiod kunde information om historiska utbrott i området stödja att det var ett så kallat riskområde. Genom en insats av Bodil Persson att specialstudera diarieförda veterinärrapporter angående felaktigt nedgrävda kadaver kunde den misstänkta platsen för en gammal grav lokaliseras. Att djur grävts ner i ett område som nu dikats kunde också stödjas av ortsbefolkning och vid prover på jord hittades mjältbrandssporer troligen från 1943. Detta visar på vikten att åter ta fram fakta om gamla gravplatser och dokumentera dem i modern tid på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för framtiden.

De resultat som framkom i den utförda inventeringen av gårdarna spärrade för mjältbrand 1916-62 (3600 st) har delats med Länsstyrelsernas GIS samordnare som fått hela materialet inklusive de geografiska koordinater som tagits fram på SVA för de berörda gårdarna. Detta underlättar för Länsstyrelserna då de får in rapporter om grävarbeten och andra markprojekt där utförarna önskar försäkra sig om att det inte ligger gamla gravar inom tänkt område.

Under vissa år var det på vissa platser en anhopning av fall eller fall under på varandra följande år. Genom en fördjupad undersökning kring dessa fall i länsveterinärers arkiv (finns i lokala länsarkiv), veterinärernas rapporter till först Medicinalstyrelsen och sen Kungliga Veterinärstyrelsen, länsstyrelsens arkiv över inkommande brev samt lokalpress hoppas vi hitta mer information som kan vara till gagn och nytta i framtiden för att bedöma risker inom vissa geografiska områden.

Av särskilt intresse anser vi följande större utbrott vara: Halland 1956-57, Kalmar län, Gullabo socken 1937, Kristianstad län, Skepparslöv sn 1958, Malmöhus län Fyledalen 1940 och 50-talet, Uppsala län 1917 (omfattande utbrott där hanteringen kan ge kunskap för framtiden).

Genom att få en närmare inblick i orsak, hantering och vad som sedan följde bygger vi upp vår kunskap om risker kring framtida händelser och eventuella utbrott. Att vi i modern tid haft två stora utbrott (Halland 2008, Kvismaren 2011) visar att det är en infektion att räkna med trots att den i orörd mark inte är farlig för betande djur. Det är en viktig kunskap att förmedla till allmänheten då oro lätt uppstår inför det okända. Att Bodil Persson nu påbörjat ett omfattade arkivarbete är ett stort steg framåt och med denna ansökan önskar vi ta ännu ett viktigt steg.

Senast uppdaterad : 2015-02-27