Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Betty Malmberg Riksdagsledamot (M) Sveriges riksdag

Huvudman

SVA

Finansiär

Vetenskapsrådet

Start/avslut

2009 - 2014

Karaktärisering av sjukdomar hos frekvent använda inavlvade musstammar i Sverige

Inom svensk medicinsk forskning är möss det mest använda djurslaget för djurförsök. En orsak till detta är att det under de senaste tio åren har utvecklas mycket bra metoder för att förändra enstaka gener hos mössen, s.k. transgentekniker. Därmed kan forskare påverka enstaka gener, t.ex. inaktivera en gen och därmed skapa en s.k. knock-out mus (en mus med en inaktiverad gen, d.v.s. genen fungerar inte). Genom att jämföra knock-out musens utveckling, tillväxt och hälsotillstånd med möss som har motsvarande funktionell gen (kallas ofta för vildtypsmöss) kan forskaren dra slutsatser om genens funktion. På detta sätt har forskare identifierat gener inblandade i uppkomsten och utvecklingen av t.ex. ärftliga hjärtsjukdomar och cancer. De möss som används inom denna typ av forskning är från inavlade musstammar. En fördel med att använda en inavlad musstam är att alla möss har nästintill identiska genuppsättningar, vilket är en förutsättning för att man ska kunna jämföra knock-out mössen med vildtypsmössen. En nackdel är dock att alla inavlade musstammar har olika risk för att insjukna i olika sjukdomar. Detta medför att effekten av att inaktivera en gen kan variera beroende på vilken musstam som används. är det t.ex. en gen som är inblandad i utvecklingen av juvertumörer (musens motsvarighet till brösttumörer) så kan inaktivering av den genen ge olika resultat i t.ex. en musstam där 50 % av vildtypshonorna spontant utvecklar juvertumörer jämfört med en musstam där endast 1 % av vildtypshonorna spontant utvecklar juvertumörer. Dessutom förekommer det att knock-out mössen insjuknar och dör i en oväntat hög grad, p.g.a. att de insjuknar i större utsträckning än vildtypsmössen. Det är därför nödvändigt att känna till vilka sjukdomar som förekommer hos de musstammar som används för att skapa knock-out möss. Denna kunskap kan dessutom användas för att förbättra de riktlinjer som gäller för att fastställa s.k. end-points i musförsök, d.v.s. när under försökets gång som mössen måste avlivas för att minimera lidandet. Vid de flesta svenska universitet bedrivs forskning där laboratoriemöss används och många djuravdelningar har en egen avel av de mest använda musstammarna. De flesta av dessa musstammar härrör från någon av de stora internationella musuppfödarna. Dock kan det ha gått så lång tid som tio år eller mer sedan musstammen köptes in från uppfödaren. När man föder upp inavlade möss i generation efter generation finns det en risk för att det uppstår mutationer i generna. Ett exempel är att om en mutation skadar en gen som ger en ökad risk för levertumörer hos gamla möss, så är risken stor att mutationen aldrig upptäcks p.g.a. att mössen avlivas innan de blir gamla nog att visa symptom. Därmed kan mutationen etableras i musstammen, och efter några generationer har en ny musstam skapats som har en mycket högre förekomst av levertumörer än den ursprungliga musstammen. Om denna nya musstam används för att studera gener som man tror är inblandade i utvecklingen av levertumörer kan det bli mycket svårtolkade resultat samt en ökad risk för väldigt sjuka djur. Syftet med detta projekt är att identifiera och beskriva förekomsten av spontana sjukdomar och förändringar i vävnader och organ hos de mest frekvent använda musstammarna vid några olika svenska universitet. Detta utförs genom noggranna patologiska undersökningar av mössen. Projektet skall genomföras vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med svenska universitet och forskargrupper. För att säkerställa att varje mus används optimalt genomförs projektet i samarbete universitet och forskargrupper. För att säkerställa att varje mus används optimalt genomförs projektet i samarbete med svenska framstående forskare inom muspatologi,statistik, genetik och bildanalys. Vid SVA finns laboratorier med erfaren personal samt välrenommerad expertis inom muspatologi. Projektet förväntas generera resultat som 1) förbättrar användandet av möss i laboratorieförsök genom att förbättra förutsättningarna att välja rätt musstam för att skapa en knock-out mus, fastställa s.k. end-points, tolka resultat samt välja lämpliga metoder för bl.a. statistiska analyser och bildanalys, 2) minskar antalet möss som används i försök genom att begränsa antalet kontrolldjur som behövs vid patologiska undersökningar samt förbättra förutsättningarna för att statistiskt fastställa antalet djur som behövs i ett försök, samt 3) ersätter en del djur vilka annars skulle ha använts som musstams- eller vildtypskontroller vid karakteriseringen av knock-out möss.

Senast uppdaterad : 2011-09-16