Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Estelle Ågren Epidemiolog, veterinär Statens veterinärmedicinska anstalt estelle.agren@sva.se 070-686 44 46

Huvudman

SVA

Finansiär

Sandbergs fond

Start/avslut

2013 - 2015

Medel för provuttag och analys i syfte att klassificera svenska mjölkbesättningar i en riskfaktorstudie avseende salmonellaförekomst.

Antalet salmonellainfekterade besättningar som påvisas årligen i Sverige har under lång tid minskat, men under senare år har ett större antal infekterade nötkreatursbesättningar kunnat påvisas (1).  Spärrtiderna har också ökat, liksom kostnaderna för bekämpningsarbetet i de spärrade besättningarna. Under perioden 2001-2007 var medelkostnaden för bekämpningsarbetet i en nötkreatursbesättning knappt 1,5 miljoner SEK.

Salmonella är en av de viktigaste bakteriella tarminfektionerna hos människa (2). Den vanligaste smittvägen är via kontaminerade livsmedel. Köttprodukter är den animaliska livsmedelsprodukt som oftast förknippas med salmonellaförekomst men även mjölkpulver, opastöriserad mjölk och opastöriserade mjölkprodukter återfinns bland högrisklivsmedlen. Salmonella ( S.) Dublin är den vanligast förekommande serotypen på nötkreatur i Sverige, och S. Typhimurium den näst vanligaste. S.Dublin är anpassad till nötkreatur vilket innebär att det finns en möjlighet att utrota smittan från nötkreaturspopulationen.

De ekonomiska förluster som S. Dublin-infektioner orsakar i smittade nötkreatursbesättningar är betydande. De har i Danmark uppskattats till mellan 11 000 och 63 000 EURO det första året efter infektion i en besättning med 200 mjölkkor (6) och till 675 DKK per slaktdjur i slaktnötbesättningar (3). I dessa siffror ingår sänkt mjölkproduktion till följd av infektionen men även förluster och ökade kostnader till följd av sjuklighet framför allt hos kalvar.

Förändringar i produktionen inom hela kedjan från jord till bord resulterar i nya utmaningar för salmonellakontrollen (4). Större besättningar, fler lösdrifter, fler automatiserade mjölkningssystem (AMS), minskade betesytor, ökad ekologisk produktion och ökad import av foderråvaror är exempel på förändringar som kan innebära nya utmaningar i samband med bekämpning av salmonella i mjölkbesättningar. Nya analysmetoder och nya bekämpningsstrategier öppnar dock möjligheter för en effektivare kontroll av smittämnet (5, 7).

Senast uppdaterad : 2015-06-22