Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Ann Lindberg Generaldirektör, professor Statens veterinärmedicinska anstalt ann.lindberg@sva.se +46-707 78 33 22

Huvudman

SVA

Finansiär

Jordbruksverket

Start/avslut

2012 - 2013

Översyn av slakteriprovtagning i övervakningssyfte

Provtagning av djur på slakteri är ett rationellt verktyg som använts under många år för att samla in prover för olika övervakningsaktiviteter riktade mot sjukdomar som drabbar nöt, svin och fjäderfä. Att designa en undersökning där målsättningen är att ta ett representativt och slumpmässigt urval är i teorin ”enkelt” genom att olika former av systematiska urval är fullt möjliga och tillämpliga i slakterisammanhang. Samtidigt går utvecklingen, av kostnadsskäl, generellt mot mer risk-baserad övervakning där provtagningen styrs in mot enheter som på förväg kan bedömas ha en högre risk att vara smittade, vilket därigenom ökar sannolikheten att vi detekterar infektionen. Sådana designer ger oss möjligheten att förbättra sensitiviteten i övervakningen med samma insats, alternativt uppnå samma sensitivitet med en mindre insats. Per definition så bygger denna typ av riktade övervakningar inte på ett slumpmässigt urval, och tidigare använda metoder för stickprovtagning på slakteri är därför inte lika tillämpliga.

Risk-baserade designer riktade mot individer (exempel ”gamla kor” för paratuberkulos) kan som regel hanteras på slakteri eftersom bedömningen av om djuret tillhör den kategori som ska provtas kan tas där och då. Dessvärre innebär risk-baserad provtagning ofta att man med fördel vill ta prov på djur från specifika besättningar som av någon anledning (ex geografiskt läge, tillförsel av djur, status i kontrollprogram) bedöms ha större risk att ha den sjukdom som övervakas. En förutsättning för att göra en risk-baserad provtagning på slakteri är därför att information om varifrån djuret kommer kan kopplas ihop med information om att djuret ska provtas.

Men utmaningen stannar inte där. även då kunskap finns om varifrån djuret kommer och att det ska provtas så kommer det faktiska provuttaget att bli en funktion av i vilken grad ”högriskdjur” dyker upp på slaktlinjen, dvs det blir beroende av tillförseln av djur från besättningarna ifråga.

Svensk Mjölk, som är huvudman för flera kontrollprogram riktade mot sjukdomar hos nöt, utvecklade under 2006 ett system för blodprovtagning av nöt på slakteri. Systemet sjösattes under 2007 och har sedan dess varit det främsta verktyget för att ta ut prover från köttdjursbesättningar i kontrollprogrammen. Systemet stödjer i första hand provtagningen i BVD-programmet, men parallellt med detta tas prover ut även för EBL, IBR, blåtunga och brucella. Erfarenheten efter tre års tillämpning av systemet visar att tillförseln av djur i hög grad påverkar i vilken mån det planerade uttaget av prover motsvarar det faktiska. Systemet har kommit att användas för successivt fler övervakningsaktiviteter och det finns nu ett behov av att se över både dynamiken i tillförsel av djur över tid och i vilken grad det går att prediktera från år till år hur tillförseln kommer att se ut tidsmässigt och för olika djurkategorier.

även för svin finns blodprovtagning på slakteri baserad på ”beställning” av prover från specifika besättningar. Det är SvDHV som ansvarar för denna och proverna används bland annat för övervakning av PRRS, atrofisk rhinit och svinpest. även denna provtagning är känslig för förändringar i tillförsel och en motsvarande översyn är önskvärd även för detta djurslag.

Det är också lämpligt att göra en förutsättningslös bedömning av möjligheten att göra risk-baserad provtagning av får på slakterier.

 

Projektet delas in i tre delar, utifrån djurslag.

Målsättningen att göra en utvärdering över perioden 2008-2011. Följande skall beskrivas för nöt och om möjligt även för de övriga djurslagen:

  • Tillförsel över tid av djur i olika ålderskategorier, från olika regioner och från olika produktionsformer till slakt som helhet men även uppdelat på slakteri och slakterikategori (stor, medium, småskalig).

  • Beskrivning av vilka besättningar som skickar djur till slakt och vilka som inte gör det (uppdelat på besättningsstorlek, produktionsform och geografi).

  • Beskrivning av de besättningar som skickar djur till slakt; vilka djur skickas, hur ofta, när och vart (uppdelat på besättningsstorlek, produktionsform och geografi)?

  • Skattning av repeterbarhet på besättningsnivå vad gäller tillförselmönster.

  • Skattning av sensitivitet för olika (existerande) provtagningsupplägg, givet känd tillförsel.

Senast uppdaterad : 2015-02-25