Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Karl Ståhl Forskare, Tf. statsepizootolog Statens veterinärmedicinska anstalt karl.stahl@sva.se 018-67 41 27

Huvudman

SVA

Finansiär

Formas

Start/avslut

2013 - 2014

Schmallenbergvirus: sjukdomsdynamik och betydelse- en unik forskningsmöjlighet mellan den första och andra epidemiska vågen

Sedan upptäckten av det helt nya Schmallenbergviruset (SBV) i november 2011 har viruset spridits extremt snabbt över i stort sett hela Europa. Viruset sprids med en insektsvektor, svidknott, och drabbar idisslare med aborter, dödfödsel och grava missbildningar av avkomman. Närbesläktade virus finns stadigvarande i Afrika, Asien och Australien. Hur SBV kom till Europa är okänt men det upptäcktes i samma region i Centraleuropa som Bluetonguevirus några år innan. Man antar att exotiska svidknott med smitta kunnat följa med laster i flyg eller båt och sedan överfört smitta till den täta djurpopulationen i området och därefter till den inhemska svidknottspopulationen, och så har smittan fått fäste. Till Sverige har smittan sannolikt kommit
med infekterade svidknott som färdats med vindar. Redan hösten 2011 nådde sannolikt ett fåtal infekterade svidknott Sverige, infekterade några enstaka djur men övervintrade inte. Under nästa vektorsäsong skedde sedan en massiv invasion av infekterade svidknott, smittan uppförökades och infekterade ett stort antal svenska idisslare. Vi tror inte att smittan kan övervintra under svenska förhållanden, däremot är det troligt att vi får en nyintroduktion under nästkommande vektorsäsong.

Serologiska studier visar att en mycket stor andel av de mottagliga djurpopulationerna i Centraleuropa utsattes för smitta och bildade antikroppar redan under hösten 2011. Såväl andelen smittade besättningar liksom andelen antikroppspositiva djur inom besättningarna är mycket höga. I vissa besättningar kan konsekvenserna av nyinfektion bli mycket stora, om infektionen sker då en stor andel av djuren befinner sig i första delen av dräktigheten kan många av dessa dräktigheter sluta med födsel av dödfödd eller missbildad avkomma.

I det föreslagna projektet vill forskarna studera infektionsstatus i svenska får- och nötkreaturspopulationerna under sommaren och hösten 2013 då Sverige sannolikt kommer drabbas av en andra infektionsomgång. Genom att analysera förekomsten av infektion mellan och inom besättningar liksom skillnader över tid och i rum vill man modellera infektionsdynamiken. För att uppskatta effekterna av sjukdomen kommer man korrelera infektionsstatus med produktions- och reproduktionsuppgifter liksom att genomföra flera enkätstudier. Den föreslagna studien kommer därmed ge mycket viktig kunskap om SBV som
kommer att utgöra underlag för förbättrade rekommendationer och information till jordbrukare. Den föreslagna studien kommer också ge värdefull kunskap om vektorburna sjukdomars infektionsdynamik som kommer kunna användas vid framtida utbrott av andra vektorburna infektioner. Många vektorburna, exotiska virus är allvarliga zoonoser vilket ytterligare förstärker vikten av att studera detta utbrott som en modell
 

Senast uppdaterad : 2015-03-18