Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Ansvarig på SVA

Susanna Sternberg Lewerin Forskare, epidemiolog, veterinär Statens veterinärmedicinska anstalt estelle.agren@sva.se 070-686 44 46

Huvudman

SVA

Finansiär

Jordbruksverket

Start/avslut

2013 - 2014

Tankmjölkscreening avseende antikroppar mot salmonellainfektion

Det prioriterade målet med den svenska salmonellakontrollen är att bibehålla det låga antalet inhemskt smittade personer i Sverige. Salmonella hos svenska nötkreatur orsakar idag endast mycket få fall på människa. Om salmonellaförekomsten bland svenska nötkreatur ökar finns dock risk för att även antalet humanfall orsakade av svenska nötkreatur ökar.

Vid tankmjölkscreening 2007 som omfattade ca 1000 svenska mjölkbesättningar påvisades en låg förekomst av antikroppar mot salmonellainfektion (1,2 % positiva besättningar med Dublin ELISA och 3,7 % med Mixed ELISA vid gränsvärde PP 20). Vid tankmjölkscreening av samtliga 204 öländska mjölkbesättningar 2009 påvisades en mångfaldigt högre förekomst (22 % med Dublin ELISA vid gränsvärde PP 20), alltså en regionalt ojämn förekomst. Resultaten av tankmjölkscreeningarna visar även att övervakningen inom ramen för salmonellakontrollen endast identifierar en liten andel av de besättningar som sannolikt är infekterade med salmonella d.v.s. har antikroppar mot salmonella i tankmjölken. Inom ramen för salmonellakontrollen har i medeltal endast nio salmonellapositiva nötbesättningar per år påvisats de senaste fem åren.

Analys av djurförflyttningsdata har visat att djurförflyttningar av nötkreatur mellan besättningar sker i hög omfattning varav en del av transporterna är långväga, detta innebär risk för spridning från områden med högre salmonellaförekomst till områden med lägre förekomst.

Inom mjölkproduktionen blir antalet besättningar färre men med ett större antal djur i varje besättning. Publicerade danska och svenska studier har visat att det är svårare att bekämpa och få bort en salmonellainfektion i större besättningar. Uppföljning av ett mindre antal svenska besättningar som varit spärrade visar att flertalet av dessa besättningar troligen inte varit fria från salmonellainfektion då spärren lyfts. Jordbruksverket har betalat i medeltal 1,4 miljoner per spärrad mjölkbesättning under bekämpningsperioden.

Sammanfattningsvis finns det region/regioner i Sverige med relativt hög salmonellaförekomst hos nötkreatur, rikligt med djurtransporter innebär risk för spridning och strukturomvandlingen har resulterat i besättningar där salmonellabekämpning är svårare och det finns risk för att de bekämpningar som genomförs inte längre resulterar i att besättningarna blir fria. Alltså risk för att vi de senaste åren haft en spridning av salmonella bland nötkreatur som vi inte kan räkna med att befintlig övervakning fångar upp.

Senast uppdaterad : 2015-02-18