Gå direkt till innehåll

Fakta om projektet

Huvudman

SVA

Finansiär

Ivar och Elsa Sandbergs stipendiefond

Start/avslut

2009 - 2010

Undersökning avseende Coxiella burnetii (Q-feber) i mjölkproducerande nötbesättningar i Sverige

Q-feber är en zoonos, förorsakad av infektion med bakterien Coxiella (C.) burnetii. Bakterien är mycket motståndskraftig mot yttre miljöfaktorer och kan därför leva länge i det fria. Många djur, bl.a. nötboskap, får och getter utgör potentiella reservoarer. Till skillnad från får tycks nötkreatur i första hand utsöndra bakterien via mjölk. Utsöndring i mjölk förekommer emellertid även från får och get, och innebär att opasteuriserade mejeriprodukter från såväl nöt som får och get utgör en livsmedelshygienisk risk.

Den kunskap vi har om förekomsten av C. burnetii i den svenska får- och nötpopulationen är även den från början av 90-talet. En serosurvey utfördes i Sverige 1993 varvid det påvisades antikroppar mot agenset hos 3 av 1001 får (0,3%) och hos 10 av 784 nöt (1,3 %). Den metod som då användes var en in-house ELISA med antigen från en svensk stam, odlad på BGM-celler.

Då Q-feber åter aktualiserats på europeisk nivå genomförde SVA under 2008 en screening avseende antikroppar mot C. burnetii i tankmjölk. Prov togs från 1000 slumpmässigt utvalda svenska mjölkproducerande besättningar och analyserades med en kommersiell ELISA (CHEKIT, Idexx). Resultaten visar att prevalensen av antikroppspositiva mjölkbesättningar idag är 8,5% (95% konfidensintervall 6,8-10,4%). Syftet med undersökning är att göra uppföljande provtagning i besättningar där antikroppar mot C. burnetii påvisats i samband med en screening som genomfördes 2008. Vi ämnar försöka konfirmera förekomst av C. burnetii i mjölken, och skatta omfattningen av denna. För detta ändamål kommer vi att använda en ny kommersiellt tillgänglig PCR (Adiavet Cox PCR detection kit (Adiagene, Saint Brieuc, France)), och undersöka om C. burnetii kan påvisas i tankmjölk och i individmjölk, för att bättre förstå hur antikroppspositivitet i tankmjölk relaterar till en eventuell zoonotisk risk. Antikroppar kommer att påvisas med ett ELISA-kit (CHEKIT Q-fever, Idexx), vilket också är samma test som användes i den nyligen genomförda tankmjölksscreeningen. Det är också nödvändigt att göra en skattning av prevalensen av antikroppspositiva djur inom besättning, för att i någon mån kunna relatera resultaten från den nya undersökningen till tidigare prevalensskattningar, vilka är på individnivå. Ett urval av de lantbrukare vars besättningar var positiva i 2008 års screening har kontaktats och erbjudits ett omprov på tankmjölk. Detta prov kommer att användas till att verifiera de tidigare resultaten samt till att försöka påvisa agens med PCR i tankmjölken. De lantbrukare vars besättningar fortfarande är antikroppspositiva kommer att erbjudas medverkan i en fördjupad undersökning. Av de som accepterar kommer fem att väljas ut. I dessa besättningar kommer samtliga lakterande kor att individprovas. Serumprov kommer också att tas på ett urval av dessa. Både mjölk- och serumprover kommer att analyseras med avseende på antikroppar mot C. burnetii. I två av besättningarna kommer samtliga mjölkprover också att analyseras med PCR, för påvisande av arvsmassa. I resterande besättningar kommer endast mjölken från antikroppspositiva djur att analyseras med PCR.

Senast uppdaterad : 2011-09-15