Gå direkt till innehåll

Hundars livskvalitet god trots armbågsledsdysplasi (ED)

Många hundar som i unga år diagnosticerats med lindrig armbågsledsdysplasi (ED) fick god livskvalitet trots diagnosen. Hundar som diagnosticerats med måttlig ED var mer nedsatta av hälta. Det visar en studie på 765 hundar som genomgått ED-röntgen i unga år. Mätningen gjordes när hundarna var cirka fem år gamla.

Hund som hoppar ut i vattnet
Foto: Annika Bergström/SVA

Armbågsledsdysplasi (ED) är ett samlingsnamn för flera olika sjukdomar som drabbar armbågsleden. Dessa är delvis ärftliga och för de hundraser som är speciellt drabbade ingår i avelsprogrammet en röntgen som sker då hunden är 12-18 månader. Röntgen läser av graden av pålagringar som anses vara resultatet av ED-sjukdomen och om den unga hunden har pålagringar anses den alltså ha ED.

Hundar som genomgått ED-röntgen kan diagnosticeras med:

  • EDO - normala armbågar
  • ED1 - lindriga pålagringar
  • ED2 - måttliga pålagringar

Gradering av sjukdomen görs främst för hjälpa uppfödare att välja ut friska individer för framtida avel. Många hundar är också sällskapshundar som röntgas för att ägaren ska få kunskap om hur en eventuell diagnos kan komma att påverka hundens framtida liv.

Som veterinär är det svårt att svara på hur hunden kommer må eftersom det saknas kunskap om hur ED-resultatet långsiktigt påverkar hundens livskvalitet. Hundar som är uppenbart halta kommer vanligen till veterinär och får behandling, men det råder stor osäkerhet kring hur det går på sikt, både för hundar med hälta och utan hälta.

Så gjordes studien

För att undersöka hur ED-graden på sikt påverkade hundens livskvalitet och huruvida hunden var halt kontaktade vi djurägare vars hundar hade genomgått ED-röntgen med resultatet normala armbågar (ED0), lindriga pålagringar (ED1) eller måttliga pålagringar (ED2). Syftet var att ta reda på om djurägaren upplevde någon skillnad i hälta och livskvalitet för dessa grupper. Undersökningen gjordes via en enkät med frågor.

Vi fick in fullständiga intervjuer från 765 hundägare och raserna som inkluderades var Labrador retriever, American staffordshire terrier, Berner sennenhund, Schäfer och Rottweiler. Det hade gått minst två år efter röntgen till intervjutillfället.

Resultat

Vi fick följande resultat. Hundar med diagnos

  • ED1: Resulterade inte i någon större hälta eller smärta. Inte heller rapporterade djurägaren att det påverkade hundens livskvalitet.
  • ED2: Blev i större omfattning halta och ägarna var i större utsträckning oroliga för sina hundar.
  • ED1 och ED2: Besökte veterinär oftare än de som hade ED0.

De två grupperna med ED fick även smärtstillande mediciner oftare än hundar utan ED. Däremot tyckte djurägaren inte att en lindrig eller måttlig ED påverkade hundarnas generella livskvalitet.

Studiens användningsområde

Den här nya kunskapen kan användas för att informera djurägare om vilka förväntningar man kan ha på sin hunds livskvalitet beroende på ED-resultatet.

Studien finansierades av Stiftelsen Djursjukhus i Storstockholm.

 

Texten publicerades 24 maj 2021.

För mer information

Arianna Comin

DVM, PhD, epidemiolog

Senast uppdaterad : 2021-05-24