Gå direkt till innehåll

Skjuta med laser på bakterier – går det att bli ännu träffsäkrare?

Sedan ett par år tillbaka används en helt ny teknik att ta reda på vilka bakterier som orsakar juverinflammation. En pilotstudie har undersökt om det går att förfina tekniken ännu mer, och även ta reda på ytterligare information om bakterierna som orsakat problemen. För vissa bakterier är det faktiskt möjligt!

Del av rund agarplatta.
Bakterien Staphylococcus aureus är en av de vanligaste orsakerna till juverhälsoproblem och ses här när den växer på en blodagarplatta. Foto: Charlotta Fasth/SVA

Juverinflammation är den vanligaste och mest förlustbringande sjukdomen hos kor i Sverige. Inflammationen orsakas ofta av bakterier och det är ett fåtal bakterier som står för de flesta infektionerna. En del av bakterierna är mer smittsamma mellan kor (juverbundna) och en del kommer framförallt från kornas miljö (miljöbundna). För att kunna hindra smittspridning och skydda djuren från att bli sjuka är det viktigt att veta vilken sorts bakterier som ligger bakom problemen.

En ny pilotstudie av forskarna Charlotta Fasth och Karin Persson Waller vid SVA, visar att det faktiskt går att få ut mer information än vad som var möjligt tidigare om vissa av dessa bakterier – och det med ganska enkla medel.

Ny teknik beskjuter bakterierna med laser

För att få reda på vilken typ av bakterie som orsakar juverinflammationerna odlas mjölken från sjuka djur ut på agarplattor. De bakterier som växer ut testas sedan för att bestämma vilken bakterieart de tillhör. Tidigare gjordes testerna bland annat med hjälp av att jäsa olika sockerarter och genom att färga bakterierna och titta på dem i mikroskop.

De senaste åren har en helt ny teknik som heter maldi-tof börjat användas. Den nya tekniken innebär att bakterierna beskjuts med laser, proteinerna som bakterien består av blir elektriskt laddade och ”flyger” till en detektor. Resultatet blir kurvor på hur proteinmönstret hos bakterien ser ut och som kan jämförs med en databas med kända bakterier och hur deras mönster ser ut.

Datorskärm visar en graf.
Jämförelse mellan olika underarter av mastitbakterien Streptococcus agalactiae – de blå linjerna som motsvarar en underart av bakterien uppvisar ett helt annat mönster än de gröna och röda linjerna som motsvarar två andra underarter.

Tekniken ger svar på en del frågor

I pilotstudien ville forskarna se om de kunde få ut ännu mer information med hjälp av den nya tekniken. Går det att skilja mellan de olika bakterierna inom arten och på så sätt få hjälp med sjukdomsbekämpningen av juverinflammationer i framtiden? Studien gjordes genom att ta mastitbakterier som studerats noggrant i tidigare projekt, och analysera dem med maldi-tofteknik och jämföra deras proteinkurvor. För de mer juverbundna bakterierna (Staphylococcus aureus och Streptococcus agalactiae) gick det att se skillnader mellan de olika undergrupperna medan det hos de mer miljöbundna bakterierna (Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis) inte gick att dra några tydliga slutsatser.

Så svaret på frågan är ja och nej! För vissa bakterier går det att få ut mer information med hjälp av den nya tekniken och för andra inte. Fler studier behöver göras för att få mer kunskap och för att kunna använda den här tekniken inom diagnostiken, för att få ytterligare verktyg vid smittspårning, sjukdomskontroll och kanske kunna ge prognos för det enskilda djuret.

Om studien

Studien gjordes möjlig med forskningsmedel från Elin Nicklassons donation.

Kontaktperson

Charlotta Fasth

Laboratorieveterinär

Statens veterinärmedicinska anstalt

Senast uppdaterad : 2020-08-21