Råmjölk och utfodring av kalv

För att förebygga sjukdomar hos den unga kalven är det nödvändigt att kalven tidigt får i sig tillräckligt med antikroppar via råmjölken.

Introduktion

Ett bra sätt för djurägaren att kontrollera råmjölkens antikroppsinnehåll är att använda Brix-refraktometer. Att besättningens råmjölksrutiner fungerar bra kan kontrolleras genom att mängden totalprotein i serum från två till sju dagar gamla friska kalvar undersöks.

Råmjölkens hygieniska kvalitet kan också ha betydelse för kalvens hälsa varför det är viktigt att ha goda rutiner för hur råmjölken hanteras på gården. Vid misstanke om försämrad hygienisk kvalitet eller för att kontrollera gårdens rutiner kan undersökning av bakterieförekomst i råmjölken genomföras.

Laboratorieundersökningar för kontroll av gårdens rutiner för utfodring med råmjölk

Ta blodprov utan tillsats från tre till fyra friska två till sju dagar gamla kalvar för undersökning av mängden totalprotein i serum. Vid utredning av kalvsjukdom hos besättning ansluten till Gård&Djurhälsan används Kalvpaketsremiss till SVA (pdf). För ej ansluten besättning används remisserna Kalvdiarré - besättningsutredning (pdf) eller Luftvägsinfektion nötkreatur – Kalv/Ungdjur (pdf). Vid övriga provtagningsorsaker används allmän SVA-remiss (pdf).
Ta fem råmjölksprover för kontroll av antikroppsinnehåll och hygienisk kvalitet, använd remiss vid undersökning av råmjölkskvalitet (pdf), se provtagningsinstruktion. När du skickar in prov tänk då på att packa dem rätt så att provmaterialet inte kan läcka ut. Läs mer om att packa och skicka in prover.

Råd rörande råmjölksutfodring

Erbjud alltid minst 3–4 liter råmjölk från första urmjölkningen med nappflaska så snart som möjligt efter födseln, helst inom 1 timme och senast fyra timmar efter födseln. Ge ytterligare två mål med vardera 2–4 liter råmjölk från första urmjölkningen efter 6 respektive 12 timmar efter födseln.
Råmjölken ska komma från första urmjölkningen efter kalvning (helst inom en timme och maximalt sex timmar efter kalvning) och ha högt antikroppsinnehåll (godkänd enligt Brix-refraktometer (Brix-värde helst >22 procent)), god hygienisk kvalitet och rätt temperatur (37-39°C).
Om råmjölken är av undermålig kvalitet (Brix < 18 %), ges annan färsk eller fryst råmjölk.
Övergångsmjölk från andra urmjölkning och senare bör ges i minst 3 av de efterföljande dygnen.
Om fryst råmjölk används ska denna tinas försiktigt. Undvik att utsätta råmjölken för tining/frysning flera gånger eftersom detta är skadligt för antikropparna.

Undersökning av råmjölkens innehåll av antikroppar med hjälp av Brix-refraktometer

Kalibrera utrustningen enligt tillverkarens instruktioner.
Utför mätningen snarast efter urmjölkning.
Blanda råmjölken noga och placera en droppe på mätglaset.
Digitala Brix-mätare avläses direkt. Optiska mätare avläses genom att rikta mätaren mot en ljuskälla och läsa av där den färgade fältets kant skär skalan.
Gör rent råmjölksmätaren noga efter varje användning.

Undersökning av kalvens råmjölksupptag och tolkning av mätresultatet

Kontrollera besättningens råmjölksrutiner genom att mäta totalprotein enligt ovan, mätningar kan med fördel upprepas.
Kalven bör minst ha ett innehåll av 10 g/l antikroppar (IgG), vilket motsvarar ett totalproteinvärde på minst 55 g/l eller BRIX-värde på minst 8,4 %.
Vid problem med luftvägsinfektioner bör kalven ha minst 15 g/l antikroppar i blodet vilket motsvarar ett totalproteinvärde på minst 57-60 g/l eller BRIX-värde på minst 8,6 %.
Under svenska förhållanden har vi bara använt godkänt och ej godkänt (<55 g/l) på individnivå för kalv. Om tio kalvar provtas är det rimligt att ha som mål att nio av tio kalvar ska ha ett värde på minst 55 g/liter (BRIX 8,4 %).
För att tolka mätresultatet på besättningsnivå gjorde en grupp amerikanska kalvexperter en utvärdering som publicerades 2020 (Lombard et al.). De delade in kalvarna i fyra olika grupper, mycket väl godkänt, väl godkänt, godkänt och ej godkänt. Ej godkänt (<51 g/liter, BRIX 8,1 %) är lägre än vad vi i Sverige använder. I artikeln har de också delat upp andelen kalvar som bör finnas i varje grupp efter provtagning, i gruppen ej godkänt ska < 10 % av kalvarna hamna. Hela tabellen och ett kort referat av artikeln finns här, läs Kalvens råmjölksupptag – vad betyder mätresultatet? (pdf).

Rekommendationer för att säkerställa god hygienisk kvalitet i råmjölk

Samla endast mjölk från kliniskt friska kor och juverdelar. Mjölken får inte heller innehålla blod, vara vattnig eller ha konstig färg.
Rengör juver och spenar noga före urmjölkning som ska ske med rena händer (gärna handskar) eller ren mjölkningsutrustning.
Förvara mjölken i noggrant rengjorda kärl, helst av metall, med lock.
Undvik att blanda mjölk från flera kor eftersom detta ökar risken för att mjölken förorenas.
Om mjölken inte utfodras inom en till två timmar ska den kylas (4°C) eller frysas.
Förvara helst inte mjölken i kylskåp (4°C) längre tid än 24 timmar. Om kylen inte fungerar som den ska eller om alltför stora volymer lagras samtidigt kan bakterietillväxt ske snabbare.
Om råmjölken är av tillräckligt bra kvalitet kan den frysas in om den inte kommit till användning inom 24 timmar.
Råmjölk kan förvaras i frys upp till ett år.
Använd väl rengjord och hel nappflaska/napphink (alternativt sond om kalven inte dricker).

Råd rörande rengöring och desinfektion av sondningsutrustning och nappflaskor

För sondning av råmjölk bör man inte använda sond som använts till sjuka kalvar.
Det är viktigt att utrustningen är hel. Om materialet blivit repigt försvåras rengöringen. Sådan utrustning bör slängas.
Förslag på rengöringsrutin:
1. Skölj utrustningen noga (tills sköljvattnet är fritt från synliga mjölkrester (ingen grumlighet)) både in- och utvändigt med rinnande ljummet vatten omgående efter användning.
2. Lägg därefter utrustningen i varmt vatten (använd handskar och så varmt vatten som möjligt) med fettlösande handdiskmedel och diska noga för hand med diskborste eller liknande.
3. Torka av utsidan med fabriksrent papper.
4. Lägg därefter i desinfektionsbad (till exempel Virkon (max 10 minuter) eller Desisoft).
5. Skölj noga in- och utvändigt med rinnande kallt eller ljummet vatten.
6. Låt torka ordentligt. Kontrollera att det inte finns beläggningar kvar på ytorna. I så fall bör man diska med surt diskmedel.
7. Förpacka utrustningen i rena plastpåsar och förvara rent.