Gå direkt till innehåll

Visselblåsning på SVA

En visselblåsning kallas det när en person rapporterar / larmar om oegentligheter och allvarliga missförhållanden. Det kan röra sig om förhållanden som är olagliga, oetiska eller olämpliga.

SVA:s visselblåsarfunktion är en särskild kanal som har inrättats för att underlätta för visselblåsare att rapportera om oegentligheter och allvarliga missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang inom myndigheten, det som rapporteras ska också kunna antas vara sant. Förutom myndighetens anställda omfattas till exempel personer som söker arbete hos myndigheten, tidigare anställda, praktikanter, leverantörer och egenföretagare som utför uppdrag åt myndigheten.

Med oegentligheter och andra allvarliga missförhållanden menas till exempel mottagande av muta, bedrägeri, stöld (större belopp), jäv, olämplig bisyssla, annan situation där någon får privat vinning eller fördel på grund av sin tjänsteställning, läckande av känslig information och allvarliga säkerhetsbrister. Rätten att rapportera omfattas inte av uppgifter enligt säkerhetsskyddslagen.

Notera att visselblåsarfunktionen inte är en mottagare av allmänt missnöje och ska inte gälla missförhållanden som har koppling till det egna anställningsförhållandet.
För att omfattas av det särskilda skydd som lagen medför ska missförhållanden vara av allmänt intresse (intresse för en bredare krets av människor) eller avse överträdelser av svensk lagstiftning eller EU-rätt.

Den som rapporterar ett missförhållande i enlighet med visselblåsarlagen genom visselblåsarfunktionen är skyddad mot repressalier, vilket innebär bestraffning eller dålig behandling.

Så här rapporterar du

Rapportering tas emot via vanlig post eller telefon. Du kan även boka ett fysiskt möte.

Post: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
Visselblåsarfunktionen
751 89 Uppsala

Telefon: Växel/reception: 018-67 4000 efterfråga visselblåsarfunktion

Uppgifter som behöver finnas i rapporten för att vi ska kunna göra en bedömning:

  • Beskriv med egna ord vad som skett
  • Var har det ägt rum?
  • När händer det? (ange tidsangivelse så exakt som möjligt)
  • Har oegentligheterna varit återkommande? Om ja, ange så exakt som möjligt de olika tillfällena)
  • Vilka är inblandade? (namn, titel, avdelning)
  • Har du vidtagit några andra åtgärder i ärendet?
  • Finns någon dokumentation tex dokument eller bilder du kan dela med dig av? Skickas med post.

Hur hanteras rapporteringen?

Rapporten tas emot av visselblåsarfunktionen som först gör en bedömning om det är ett visselblåsarärende eller inte. Gruppen kan begära in kompletterande uppgifter och ska bekräfta mottagande av ditt ärende inom 7 dagar. När bedömning är gjord påbörjas utredningen om det bedöms vara ett korrekt visselblåsningsärende. Visselblåsarfunktionen kan besluta om förslag till åtgärd men även om ärendet ska läggas ned eller att en polisanmälan upprättas. Du ska få återkoppling om åtgärder i ärendet senast 3 månader efter mottagande. Om ärendet bedöms ligga utanför visselblåsarfunktionens syfte kommer det inte att handläggas enligt dessa rutiner.

Har du inte lämnat några kontaktuppgifter kan bekräftelse och återkoppling inte ske.

Anonymitet

Lagens syfte är att skydda visselblåsaren mot repressalier och identiteten skyddas genom sekretess.
Det går att skicka in en anonym rapport via post men då kan återkoppling i ärendet inte ske i något steg.

Visselblåsning ska inte ske via e-post då anonymitet och sekretess i dessa fall inte kan garanteras.

SVA är inte skyldig att ha någon extern kanal för rapportering. Du ska därför inte rapportera externa ärenden till myndigheten. Det finns några myndigheter som fått i uppdrag att inrätta en extern kanal dit du kan vända dig. Du hittar en lista här: regeringen.se.

Offentlighet och sekretess

Eftersom SVA är en myndighet innebär det att ärenden blir en allmän handling. Det innebär att vem som helst har rätt att begära att få ta del av den. Inom myndigheten skyddas en visselblåsarens identitet genom sekretess. Denna gäller för uppgifter som kan avslöja den rapporterande personens identitet i ett uppföljningsärende. Med ett uppföljningsärende menas bland annat uppgifter som framkommer i anmälan om missförhållanden som inkommit via visselblåsarfunktionen och uppgifter som består i att lämna återkoppling till den rapporterande personen.

Meddelarfrihet

Meddelarfrihet innebär att alla anställda inom offentlig verksamhet, utan risk för påföljder, kan lämna uppgifter till massmedier för publicering. Detta gäller i viss utsträckning även sekretessbelagda uppgifter. Undantag från meddelarfriheten gäller vissa allvarliga brott mot till exempel rikets säkerhet. Meddelarfriheten innebär dessutom att det är förbjudet att försöka efterforska källor.

Anskaffarfrihet

Den rätt som enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillkommer var och en att anskaffa uppgifter i syfte att låta publicera dem. Anskaffarfriheten kan ses som en utbyggnad av meddelarfriheten.

Efterforskningsförbud

Med efterforskningsförbud avses vanligen att myndigheter eller andra allmänna organ inte får efterforska vem som har lämnat ett meddelande med stöd av meddelarfrihet. Den som har tagit emot en uppgift som lämnats för publicering med stöd av meddelarfriheten har tystnadsplikt beträffande meddelarens identitet.

Repressalieförbud

Ett repressalieförbud innebär ett förbud för arbetsgivaren att bestraffa den som använt sig av sin meddelarfrihet.

Lagstöd: Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden