Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Avancerad datorsimulering ger kunskap om ehec-smitta

2016-11-29

Under hösten insjuknade 17 personer i ett utbrott av ehec-bakterier. Nötkreatur är en viktig källa bakom dessa mag-tarmbakterier. I en avhandling av Stefan Widgren vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisas metoder för att effektivt kartlägga smittan på gårdar med nötkreatur och även bedöma risken för spridning av bakterien. Tillämpad matematik och avancerad datorsimulering efterliknar smittvägar i verkligheten.

Stefan Widgren tar miljöprov i en ladugård med kor.

Individuella träckprov på varje nötkreatur i en djurbesättning kan ersättas av generella miljöprov. Stefan Widgren tar här miljöprover i en ladugård med mjölkkor. Foto: Mikael Propst/SVA. Dubbelklicka på bilden för högupplöst version.

Så kallad verotoxinproducerande Escherichia coli O157:H7, förkortas vtec O157, är samma typ av bakterie som nämns ovan. Bakterien kan orsaka ehec-infektion hos människa med blodig diarré, blodbrist och allvarlig njursvikt. När bakterien drabbar människa talar man om ehec O157, och när man talar om infektionen på djur kallas den vtec O157.

Nötkreatur smittade med vtec O157 utsöndrar bakterien i avföringen utan att visa några tecken på sjukdom. Människor kan smittas av bakterien genom att äta förorenad och dåligt tillagad mat, dricka förorenat vatten eller vid direktkontakt med smittade nötkreatur utan att till exempel tvätta händerna ordentligt efteråt.

Kunskap minskar risk

– Med en bättre kunskap om hur vtec O157 sprids bland nötkreatur skulle det vara möjligt att bekämpa bakterien bland djuren. På så sätt skulle vi kunna minska risken för att människor blir sjuka av denna bakterie, säger Stefan Widgren.

Hans avhandling visar att individuella träckprov på varje nötkreatur i en djurbesättning kan ersättas av generella miljöprov. Dessa innebär att provtagaren går runt i ladugården med gummistövlar klädda med till exempel gasbinda för att fånga upp bakterier från golvet vilket sedan kompletteras med damm- och plockprov i djurens närmiljö. Resultaten visar att detta är en tillförlitlig och kostnadseffektiv metod för att avgöra om en nötbesättning är smittad med vtec O157.

– I det andra delprojektet följdes 126 nötbesättningar i Halland, Västra Götaland, Kronoberg och Gotland under 38 månader med ovanstående metod. Studien visar att besättningarna oftare smittas under hösten och att inköp av djur ökar risken för smitta. Risken är också högre om en närliggande gård är smittad. En viktig lärdom är att infektion med vtec O157 spontant försvinner efter en tid.

Utvecklade programvara

Avslutningsvis studerade Stefan Widgren hur vtec O157 sprids bland djuren inom och mellan gårdar. Alla nötkreatur i Sverige är registrerade i en nationell databas med information om var och när djur föds, alla djurförflyttningar mellan besättningar och när djur går till slakt. I samarbete med Uppsala universitet utvecklades programvara för att genomföra detaljerade simuleringar, som inkluderar alla nötkreatur och hur de flyttas mellan besättningar.

Resultaten från datorsimuleringarna visar att djurförflyttningar delvis förklarar varför det finns regionala skillnader i förekomsten av vtec O157. Att minska utsöndringen av vtec O157 hos enskilda djur, genom exempelvis vaccination, framstår som en av de viktigaste åtgärderna i simuleringarna för att minska förekomsten av dessa för människor potentiellt farliga bakterier.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls