Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Botulism, rödsjuka och insekters smitta i ny forskning

2016-02-04
SVA har fått tre forskningsprojekt beviljade inom den europeiska samordningssatsningen ANIHWA. Adj. professor Mikael Hedeland leder ett projekt där bland annat en ny metod ska vidareutvecklas för att diagnostisera botulism hos djur. Bitr. statsveterinär Helena Eriksson koordinerar ett projekt som ska studera rödsjuka hos höns och grisar i djurvänliga produktionssystem. Professor Ali Mirazimi koordinerar ett projekt där framtida modeller ska utvecklas för att förutse och förstå spridning av smittsamma sjukdomar via myggor och fästingar.

SVA är bland de första i världen att erbjuda en ny, snabb och känslig metod för att diagnostisera botulism. Det är en mycket allvarlig sjukdom som kan drabba både djur och människor och som orsakas av ett gift som produceras av bakterier. Den drabbade förlamas i musklerna och kan kvävas och dö. Den nya metoden innebär att djurförsök inte behövs för denna diagnostik. Syftet med Mikael Hedelands projekt är att vidareutveckla och standardisera de masspektrometriska metoderna för att få fram en bättre diagnostik.

– Vi vill att testerna på möss ska kunna undvikas överallt i Europa. Vi kommer att analysera insamlade prover från olika platser för att utröna hur spridd botulism är. Dessutom ingår genetiska studier och masspektrometrisk proteinsekvensering som kan användas för epidemiologiska studier – då kan man se om olika utbrott är orsakade av samma bakteriestam. Projektet innefattar även metoder för att förhindra uppkomst av botulism hos djur, säger Mikael Hedeland.

Den svenska delen av projektet, som pågår under tre år 2016-2018, får 1 099 000 kronor per år. Följande länder utöver Sverige är involverade: Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Finland. Total finansiering är 1 717 603 euro.

Undersöker rödsjuka

Rödsjuka är framför allt känd som en grissjukdom men andra djur och människor kan också smittas av bakterien. Grisar drabbas bland annat av blodförgiftning, dödsfall, ledinflammation och hudutslag.

Hos höns och andra fjäderfän orsakar rödsjukebakterien blodförgiftning som snabbt leder till döden. Vid sjukdomsutbrott ses framförallt hög dödlighet och hos värpande fjäderfän är det vanligt att äggproduktionen minskar. För 20 år sedan var rödsjuka en ovanlig sjukdom hos värphöns i Sverige och andra länder. Sedan 1998 har utbrott drabbat svenska värphöns varje år. I flera andra länder ses en liknande utveckling. Grundläggande kunskap om sjukdomen hos höns saknas dock fortfarande. Det övergripande målet med projektet är att genom ny kunskap kunna förebygga utbrott.

– I projektet kommer vi att undersöka smittkällor, smittvägar och riskfaktorer för utbrott och vi kommer därför att undersöka arvsmassan hos rödsjukebakterier från höns, grisar och vildsvin. Vi kommer också att studera hönans immunsvar vid smitta med rödsjukebakterier. Detta har stor betydelse för hur vaccination mot sjukdomen ska utföras, säger Helena Eriksson.

Projektet, som pågår under tre år 2016-2018, får 1 077 000 kronor per år för den svenska delen. Tre länder, Sverige, Danmark och Italien, samarbetar och projektet leds från SVA. Total budget är 5,7 miljoner kronor.

Förutse och förstå insektsburna sjukdomar

Huvudmålet för det tredje projektet, Arbonet, är att skapa en tvärvetenskaplig forskningsgrupp för att kunna förutse och förstå spridning av insektsburna sjukdomar och att bättre förstå virusinteraktion mellan insekter och ryggradsdjur.

– Vi ska också utveckla ett "early-warning"-system, öka förmågan att göra riskvärderingar och formulera strategier för att ingripa. En annan uppgift är att ta fram diagnostiska verktyg för övervakning, säger Ali Mirazimi, som delar sin tid mellan KI och SVA.

Även detta projekt pågår under tre år, 2016-2018, och den svenska delen får årligen 958 000 kronor. Förutom Sverige medverkar forskare från Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien och Israel. Total budget är nära 25 miljoner kronor.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls