Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Förebygg MRSA på hästsjukhus

Karin Bergström med häst.

Bitr. statsveterinär Karin Bergström, SVA, disputerar på förebyggande åtgärder för att undvika spridning av MRSA på hästsjukhus. Foto: Madeleine Larsson.

2013-05-29 Bakterier som är resistenta mot antibiotika har vuxit till ett allvarligt hot för människor och djur. Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) är ett exempel på sådana bakterier. MRSA-infektioner hos häst är svårbehandlade eftersom det finns få effektiva antibiotika. Genom att höja hygienkraven inom sjukhusvård för djur kan spridning av resistenta bakterier minskas. Det visar Karin Bergström, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), som den 5 juni disputerar i ämnet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Avhandlingen har gett kunskap om MRSA hos hästar och understryker vikten av infektionsförebyggande åtgärder också på hästsjukhus. Resultaten kan användas för att vidareutveckla åtgärder mot MRSA-spridning på dessa sjukhus.

─ Ett infektionskontrollprogram kräver fortlöpande arbete med revisioner, utbildning och övervakning. Sjukhusledningar måste stötta genom att tillsätta resurser och genom aktivt engagemang. Införande av infektionsförebyggande och kontrollerande åtgärder är ett självklart ansvar som åligger hästsjukhus då MRSA berör både patientsäkerhet och arbetsmiljö, säger bitr. statsveterinär Karin Bergström.

MRSA-infektion spreds på hästsjukhus
Sommaren 2008 påvisades MRSA-infekterade hästar på ett hästsjukhus i Sverige. Genom studier som ingår i avhandlingen konstaterades ett utbrott. En viktig observation var att ytliga sårinfektioner, som de flesta hästar drabbades av, läkte utan behandling med antibiotika. Händelsen ledde till ett ökat intresse för att förebygga MRSA inom hästsjukvård.

De aktuella bakterierna i utbrottet visade sig tillhöra en MRSA-typ som kallas CC398. Den typen kopplas till livsmedelsproducerande djur, men har även hittats hos hästar ute i Europa. Det var första gången som denna bakterietyp orsakade infektion hos djur i Sverige. Av totalt nio hästar som kunde följas efter infektion blev alla utom en provtagningsnegativa inom 2-7 månader och näsborrarna visade sig vara det klart säkraste provtagningsstället för att påvisa MRSA.

Utmaningar i miljön på hästsjukhus
Samverkan mellan det sjukhus där smittan spreds, vårdhygienisk expertis från humanmedicin och myndigheter bidrog till utvecklingen av ett infektionskontrollprogram. Men miljön på ett hästsjukhus medför utmaningar och fortsatta studier om hur miljön kan anpassas behövs. Till exempel kan utveckling av ytmaterial som passar för hästar och samtidigt är lätta att desinficera underlätta infektionskontrollen inom hästsjukvård. Kostnaden för sjukhuset blev omkring 1,2 miljoner kronor.

Miljöprovtagning visade att MRSA förekom på platser där endast människor hade tillträde och därmed att handhygienen kan förbättras. Vidare hittades MRSA på inredning som är svår att rengöra. Därför byttes krubbor och vattenkoppar mot sanerbara hinkar. Observationer på tre hästsjukhus visade att rutiner som reglerade arbetsklädsel med mera åtföljdes exemplariskt. Rutiner för handhygien och engångshandskar följdes något sämre. Praktiska skäl, otillräcklig kunskap och hög arbetsbelastning uttrycktes som orsaker.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls