Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hur har schmallenbergvirus påverkat svenska nötkreatur?

Kalvfoster som missbildats av schmallenbergvirus. Foto: Dolores Gavier-Widén.
Kalvfoster som missbildats av schmallenbergvirus. Foto: Dolores Gavier-Widén, SVA.

2013-04-09 Under början av 2013 har misstankar om infektion med schmallenbergvirus verifierats i flera nötkreatursbesättningar. Sjukdomen har lett till många fall av missbildade och dödfödda kalvar runt om i landet. Nu kommer djurägare att tillfrågas om sina erfarenheter.

Alla mjölk- och nötköttsproducenter uppmanas att fylla i en webbaserad enkät, oavsett om man upplevt problem i besättningen som skulle kunna bero på schmallenbergvirus eller inte. Deltagandet är frivilligt och helt anonymt. Resultaten kommer att redovisas under året.

Ökad kunskap kan ge bättre råd
Syftet med undersökningen är att myndigheter och organisationer ska få ökad kunskap om vilka effekter introduktionen av schmallenbergvirus fått i svenska nötkreatursbesättningar. En ökad kunskap kan leda till att säkrare råd ges i framtiden om hur man kan undvika, eller minska, problem orsakade av viruset.

Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Svenska Djurhälsovården, och Växa Sverige genomför undersökningen tillsammans.

Dödfödda och missbildade foster
Det för Europa och Sverige nya schmallenbergviruset spreds under 2011 och 2012 snabbt över kontinenten. Viruset sprids av svidknott. Under slutet av 2012 konstaterades att många fårbesättningar smittats och de som drabbats i början av dräktigheten hade problem med tomma tackor, samt med dödfödda och missbildade foster vid lamningen. Sjukdomen påverkar nötkreatur på liknande sätt.

En liknande enkät genomförs om lamningsresultat.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls