Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Newcastlesjuka

    Andra sjukdomsnamn: Duvpest

    Fjäderfä

    Newcastlesjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar fjäderfä. Om vilda duvor drabbas av viruset går sjukdomen under namnet duvpest.

    Anmälningspliktig :

    Ja

    Epizooti :

    Ja

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    Paramyxovirus typ 1 (PMV-1) som orsakar newcastlesjuka förekommer i de flesta länder i världen. Ett par stora pandemier har förekommit sedan sjukdomen först påvisades 1926. Inom EU vaccinerar idag alla länder utom Sverige och Finland. Norge vaccinerar inte heller, men i Danmark började man vaccinera 2005. Trots att de flesta länder vaccinerar förekommer utbrott i flera europeiska länder varje år. Sverige har, trots enstaka sporadiska utbrott , lyckats behålla sin status som icke-vaccinerande land.

    Utbrott i Sverige

    År Utbrott i Sverige sedan 1995 Län
    2023* värphöns Ronneby
    2022 värphöns Linköping
    2022* värphöns Kristianstad
    2021 värphöns Örebro
    2019* duvor Kalmar
    2018* värphöns Västra Götaland
    2017 värphöns Östergötland
    2017 värphöns Skåne
    2017 värphöns Kalmar
    2016 värphöns Skåne
    2014 värphöns Östergötland
    2014 värphöns Östergötland
    2014 värphöns Östergötland
    2011* värphöns Uppland
    2011* värphöns Gotland
    2009 avelshöns Skåne
    2008 värphöns Skåne
    2006 värphöns Östergötland
    2005 värphöns Östergötland
    2004 värphöns Östergötland
    2004 värphöns Östergötland
    2003* kalkon Dalarna
    2001* avelshöns Skåne
    1997 värphöns och slaktkyckling Skåne
    1995 avelshöns Skåne

    *Utbrotten är orsakade av virusvariant som cirkulerar bland vilda duvor.

    Symtom

    Viruset angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen hos fåglarna. Symtomen varierar mycket beroende på bland annat fåglarnas art, ålder och vilken virusvariant som drabbat fåglarna.

    Hos drabbade fåglar ses ett eller flera av följande symtom: kraftigt sänkt äggproduktion, ägg utan skal (så kallade hinn- eller skinnägg) eller äggskal med pigmentförändringar. Ökad dödlighet kan ses. I de fall djuren visar symtom på sjukdom ses problem med andning och/eller hosta, ibland även diarré. Symtom från centrala nervsystemet ses som förlamning av vingar och ben, vridning av nacken, kramper och cirkelgång. 

    I de senaste utbrotten av newcastlesjuka i Sverige har få eller inga direkta sjukdomssymtom setts på djuren, medan äggproduktion har påverkats kraftigt. Produktionssänkning har föregåtts av en förhöjd andel ägg utan skal, så kallade hinn- eller skinnägg, samt ägg med skalfärgsförändringar.

    Newcastlesjuka är inte farligt för människor, men vid nära kontakt kan människor eventuellt drabbas av ögoninflammation.

    Smittämne

    Sjukdomen orsakas av Paramyxovirus typ 1 (PMV-1). Förutom fjäderfä kan även burfåglar och vilda fåglar infekteras av PMV-1.  Sjukdomen kan orsaka explosiva utbrott hos tamhöns, kalkon, fasan, duva och vaktel. Ankor och gäss är också känsliga men det är sällan man ser allvarligare utbrott hos dessa arter. För att infektionen hos fjäderfä skall klassificeras som newcastlesjuka krävs att viruset har en tillräckligt hög sjukdomsframkallande förmåga. I vissa fall ses en speciell duvanpassad genotyp av viruset vilket då betecknas med PPMVV-1, där det inledande p:et står för ’pigeon’.

    Smittvägar

    Virus sprids framförallt genom direktkontakt med sjuka fåglar eller symtomlösa virusbärare. Vaccinerade fåglar, burfåglar och vilda fåglar kan ibland bära på och sprida smittan under lång tid utan att vara sjuka. Flyttfåglar misstänks därför kunna sprida smittan över stora avstånd. Smittan kan också spridas vid handel med levande fåglar och även via kontaminerade föremål som till exempel redskap, kläder, transportlådor, foder, lastbilar, damm, fjädrar och ägg. Vindburen överföring har setts över korta avstånd (upp till cirka 60 meter).

    Diagnos

    För att man skall kunna säga att en infektion med PMV-1 är newcastlesjuka krävs att man isolerar virus eller påvisar arvsmassa från virus för att därefter kunna bestämma dess sjukdomsframkallande förmåga. SVA är nationellt referenslaboratorium för newcastlesjuka.

    Om man misstänker sjukdomen

    Newcastlesjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stänga in flocken med fåglar och alla andra fåglar tillhörande samma besättning om det är möjligt. Ingen person, något ägg eller djur som haft kontakt med de misstänkt smittade djuren får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet. Bekämpningen styrs av ett EU-gemensamt bekämpningsdirektiv, vilket innebär att det finns mycket noggrant reglerat vilka åtgärder som skall vidtas då newcastlesjuka misstänks eller har konstaterats. Lagstiftningen innebär också att det inte är tillåtet att vaccinera mot newcastlesjuka i Sverige, med undantag för brevduvor och utställningsduvor som vaccineras inom alla EU-länder. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

    Sidan granskades senast : 2023-01-30