Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Mastitbakterier studeras i ny forskning

2018-12-13

Juverinflammation, mastit, är den vanligaste sjukdomen bland mjölkkor. Det näst vanligaste bakteriefyndet vid subklinisk mastit, som inte är synlig för ögat, är koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Dessa bakterier är samtidigt en del av den normala hudfloran hos alla djur, och även människa. Statsveterinär Karin Persson Waller vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kommer att leda ett forskningsprojekt där den här typen av bakterier och deras sjukdomsframkallande förmåga, smittspridning och antibiotikaresistens studeras närmare.

Mjölkkor i lösdrift i stall

Mjölkkor i lösdrift i ligghall. Foto: Bengt Ekberg/SVA. Klicka på bilden för högupplöst version.

En bakgrund till mastitforskningen är att juverinflammation orsakar minskad mjölkproduktion, kan leda till antibiotikabehandling och utslagning av drabbade kor, samt kan orsaka stor ekonomisk skada för lantbrukare och mejerinäring. Hos mjölkkor ger KNS-mastit ofta milda symptom. Dessa bakterier har tidigare inte betraktats som ett stort problem, men det har visat sig att de också kan leda till avsevärda juverhälsostörningar för många djurbesättningar och påverka djurägarens ekonomi.

Överföring av resistensgener har rapporterats

De senaste årens erfarenheter har även visat att stafylokocker kan spridas mellan djur och människa och alltså är zoonotiska. I första hand baseras detta på studier av smittspridning av den gula stafylokocken, Staphylococcus aureus. Överföring av resistensgener mellan KNS från djur- och människosidan har dock också rapporterats.

Staphylococcus epidermidis är en av de vanligaste KNS-arterna i samband med subklinisk mastit. I tidigare studier har dessutom samma typ av S. epidermidis hittats hos både kor och friska människor på samma gård. Denna bakterieart är även en av de vanligaste orsakerna till infektioner vid vårdrelaterade infektioner, till exempel efter protes- och hjärtoperationer inom humansjukvården. Under många år har särskilda genetiska varianter av S. epidermidis anpassat sig till den speciella miljön inom hälso- och sjukvården. Forskarna ska därför särskilt studera den arten och dess zoonotiska potential.

– Just länken till humansidan är ny för oss att jämföra, säger statsveterinär Karin Persson Waller.

Samarbetar med humansidan

Förutom hennes kollegor vid SVA, forskarna Stefan Börjesson och Jenny Frössling, samarbetar hon därför i projektet även med två forskare från humansidan, docent Tor Monsen, Västerbottens läns landsting, och docent Micael Widerström, Umeå universitet.

För att få mer kunskap om KNS-mastiter kommer förutom S. epidermidis även juverinfektioner orsakade av S. chromogenes och S. simulans att studeras närmare.

– För mig är det viktigt att förstå dessa mastitbakterier bättre så vi kan förebygga sjukdom och hindra smittspridning i mjölkbesättningarna. Vi vill till exempel se hur mycket släkt bakterierna är med varandra och därmed bättre förstå hur de sprids. Sen är vi också intresserade av att jämföra vilka resistensgener som finns i bakterierna.

Det övergripande målet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om smittspridning av juverinfektioner hos mjölkkor, som orsakas av vanliga KNS-arter, samt att undersöka zoonotiska aspekter för infektioner med S. epidermidis.  Projektet finansieras av Formas med 2,9 miljoner kronor, och pågår under tre år med start den 1 januari 2019.

Mer information för journalister

Statsveterinär Karin Persson-Waller, tel 018-67 46 72, e-post

Läs mer

Om mastit

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls