Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Nya rön om älgens överlevnad i södra Sverige

2014-04-23 

Tillgång på foder och dess kvalitet är sannolikt de enskilt viktigaste faktorerna för att förklara älgstammens fortlevnad och särskilt älgkalvars överlevnad sommartid. Dessa faktorer kan påverkas såväl av klimatfaktorer som av konkurrens om föda. Fästingburna sjukdomar är en faktor som bör studeras närmare. Även tiden för älgjakten kan behöva ifrågasättas. Det här visar en avhandling om reproduktion och hälsa hos älg i Sydsverige av Jonas Malmsten, biträdande statsveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Jonas Malmsten, SVA

  

Biträdande statsveterinär Jonas Malmsten, SVA, disputerar på SLU torsdag 24 april. Foto: Göran Ekeberg, AddLight. Klicka på bilden för högupplöst version.

Älgen anses vara det viktigaste jaktbara viltet i Nordeuropa. Nästan 200 000 älgar skjuts sammanlagt varje år i Finland, Norge och Sverige. Älgen är även en källa till rekreation, turism och kött, vilket ger betydande inkomster för jägare, markägare och turistnäring. Men utan en väl fungerande fortplantning av älgstammen sker ingen tillväxt av populationen. För att hållbart kunna förvalta älgstammen krävs kunskaper om älgens reproduktionsförmåga.

Oroliga jägare kontaktade SVA

− Jägare på Öland kontaktade 2006 SVA för att man var orolig för utvecklingen av den lokala älgstammen. Antalet observerade kalvar per älgko var litet. En pilotstudie som gjordes visade att många kalvar dog i embryostadiet, samt att den fästingburna bakterien Anaplasma phagocytophilum förekom i oväntad hög utsträckning i organ från Ölandsälgarna, säger Jonas Malmsten.

Under perioden 2008 – 2011 togs prover från Öland samt Södermanland, Småland och Västergötland. Totalt insamlades här vävnadsmaterial och blod från nästan 500 älgar under ordinarie jakt. Syftet var att ta reda på mer om älgens reproduktion, både hos han- och hondjur, och djurens hälsoläge. Dessutom studerades älgkalvars sommaröverlevnad i tre olika områden i södra Sverige under 2012 och 2013.

− Det visade sig att älgtjurars spermiekvalitet är starkt kopplad till älgens kroppsvikt, oavsett ålder. En stor andel stora tjurar som har bra spermier faller ofta offer för kulor tidigt under jakten – innan de hunnit para sig.

Jakten sammanfaller med parning

Kroppsvikten visade sig även vara den enskilt största påverkansfaktorn för när en älgkviga blir könsmogen. Älgkorna gick i brunst före älgkvigorna (ungdjuren). Undersökningarna av hondjursproverna visade därmed att den nuvarande jakttiden för älg i södra Sverige, med start andra måndagen i oktober varje år, till stor del sammanfaller med parningssäsongen. En slutsats kan vara att jaktperioden strider mot nuvarande principer om att inte jaga hjortvilt (älg, dovhjort, kronhjort) under parningssäsongen.

Avhandlingen visar vidare att kalvöverlevnaden i olika områden i södra Sverige normalt varierar 70 – 90 procent − men på Öland befanns den vara särskilt låg – endast 16 – 32 procent. Detta är den lägsta uppmätta överlevnaden sommartid hos älgkalv någonstans i världen, där stora rovdjur som varg och björn inte är närvarande.

Orsakerna till den låga överlevnaden av älg på Öland är sannolikt miljöfaktorer, inklusive klimatfaktorer, och konkurrens om fodret. Förekomsten av den fästingburna bakterien Anaplasma phagocytophilum, en bakterie som sprids med fästingar och kan smitta de flesta varmblodiga djur påvisades i betydligt högre omfattning bland öländska älgar, ca 37 procent, än hos älgar från fastlandet och älgen anses kunna vara en reservoar för detta smittämne. Samtidigt kan dess påverkan på älgkalvars överlevnad inte uteslutas.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls