Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Ökad förekomst av torskmask

2011-07-04

Torskmask har under 2000-talet blivit allt vanligare i Östersjön. Bidragande till detta kan vara det ökande sälbeståndet, eftersom parasiten har sälen som slutvärd.

Torskmask är en nematod av arten Pseudoterranova decipiens. I undersökningar under 2004 -2010 observerades att antal infekterade torskar var högst utanför Skåne (upp till 74 % av de undersökta fiskarna). Mängden infekterade fiskar minskar i frekvens successivt ju längre norrut man kommer i Östersjön och upphör helt från Stockholms mellersta skärgård och norrut. Liknande mönster har observerats hos rötsimpa, dvs. högst frekvens i södra Östersjön. Tidigare undersökningar har visat att parasiten förekommer i låg frekvens hos torsk på den svenska västkusten.

-De arter som vi idag vet är infekterade i Östersjön är  torsk (Gadhus morhua), rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) samt oxsimpa (Taurulus bubalis), säger Anders Alfjorden, forskningsingenjör vid SVA. Sannolikt kan också andra fiskarter vara bärare av parasiten i Östersjön men det är inte undersökt.

Torskmask utvecklas till könsmogen parasit i säl som är slutvärd. Som könsmogen parasit lever den vuxna rundmasken i sälens tarmsystem. Därifrån sprider den sina ägg via sälens avföring. Parasitäggen kan via vissa djurplanktonarter (kräftdjur) plockas upp av planktonätande fiskar. I dessa vandrar parasiten ut i fiskens muskulatur. Parasiten sprids sedan vidare, antingen om den blir uppäten av en annan fisk eller av säl. I säl utvecklas den återigen och blir vuxen och könsmogen.

I infekterade torskar påträffas rundmasken främst i muskulaturen, men parasiten kan också förekomma i bukhålan på infekterade fiskar och bl.a. har parasitlarven påvisats i lever. Maskarna kan variera i färg från ljust gula till mörkt bruna. Parasitens tjockleken är några millimeter, den blir upp till 4-6 cm lång. Ofta ligger torskmasken krökt i S-form i muskulaturen. Gamla och döda larver av parasiten blir bruna och inkapslas till en brun klump.

Människor som äter rå (icke fryst) eller otillräckligt tillagad fisk som innehåller torskmask kan få infektioner som leder till kräkningar, buksmärtor, diarré och feber. För mer information, kontakta Smittskyddsinstitutet. För att undvika dessa problem bör fisken tillagas genom upphettning till minst 70 grader antingen genom kokning eller stekning alternativt bör fisken frysas i minst 2 dygn eller längre för att avdöda parasiten. För mer information, kontakta Livsmedelsverket.

 -SVA har vid årets möte i  internationella havsforskningsrådet (ICES) informerat övrig medlemsländer om den höga förekomsten av torskmask i södra Östersjön, säger Anders Alfjorden. Frågan kommer åter att tas upp vid nästa års ICES möte som hålls i Portugal.

Generellt i Sverige finns inte några kontrollprogram avseende sjukdomar hos vilda fiskar, avslutar Anders Alfjorden men i samarbete med Fiskeriverkets havsfiskelaboratorium har vi utarbetat ett förslag till kontrollprogram som presenterats för Landsbygdsdepartementet.

För mer information, kontakta:
Anders Alfjorden, forskningsingenjör, SVA, 018-674471

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls