Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Schmallenbergvirus tema för SVA-tidning!

Missbildad kalv.

Kalvfoster som missbildats på grund av schmallenbergvirus. Omslagsbild till nr 1/2013 av SVA:s populärvetenskapliga tidning SVAvet. Foto: Dolores Gavier-Widén.

2013-04-22 Hösten 2011 blåste virusinfekterade svidknott in över södra Sverige. Viruset var okänt, men analyserades och fick senare namnet schmallenbergvirus efter den ort i Tyskland där det först upptäcktes. Viruset ledde inte till någon märkbar sjukdom hos de kor och får som smittades ─ men när svidknotten 2012 åter spred sig över landet drabbades många djur hårt. Hur gick det till?

Tidningen SVAvet nr 1/2013 handlar om det tidigare helt okända schmallenbergviruset. Smittan som spreds av de infekterade svidknotten har gett upphov till aborterade, missbildade eller dödfödda foster hos både får och nötkreatur i Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har fått in rapporter från djurägare om kastningar av foster och svaga killingar även i getbesättningar men inga fall av infektion med schmallenbergvirus har ännu konstaterats hos get.

För SVA blev det angeläget att snabbt ta del av vad som tidigare under 2011 hade hänt nere på kontinenten. Där hade man erfarenhet av sjuka djur, minskad mjölkproduktion och att dräktiga djur förlorat sina foster eller fått missbildad avkomma.

─ Spridningen av schmallenbergvirus har skett med imponerande hastighet i Sverige, inte minst med tanke på de stora geografiska avstånden. Tack vare vår höga kapacitet och kompetens kunde vi inom ett år utveckla diagnostiska metoder för ett helt nytt virus vilket är snabbt handlat, säger Jean-Francois Valarcher, laborator och virolog vid SVA, i det nya numret av SVAvet.

─ Utbrottet av schmallenbergvirus har visat det värdefulla i att ha denna kapacitet för framtida oförutsedda sjukdomar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls