Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Sammanfattning av Swedres/Svarm-rapporten 2018

När det gäller antibiotikaresistens hos bakterier från människor och djur har Sverige fortfarande en gynnsam situation vid en internationell jämförelse. Detta stöder att vi har effektiva strategier för att främja rationell användning av antibiotika och begränsa spridningen av antibiotikaresistens. Trots vårt jämförelsevis goda läge finns det problem med smittspridning och ökande antibiotikaresistens som motiverar fortsatta ansträngningar inom förebyggande arbete. Ett viktigt exempel är de återkommande utbrotten av vankomycinresistenta enterokocker på sjukhus. Detta beskrivs närmare i ett In Focus-avsnitt i denna Swedres-Svarm-rapport. Antibiotikaanvändningen i Sverige har under de senaste årtiondena minskat inom både humanmedicin och veterinärmedicin. Dessutom har användningen av bredspektrumantibiotika minskat till fördel för antibiotika med smalare spektrum. Trots det har flera av de typer av resistens som övervakas ökat genom åren. Vissa undantag till dessa negativa trender finns dock.

Viktiga fynd 2018

  • Två regioner nådde det nationella målet för antibiotikaförskrivning till människor på 250 recept per tusen invånare och år; Jämtland och Västerbotten. Detta långsiktiga mål är ett verktyg för att minska onödig antibiotikaanvändning.
  • Det nationella genomsnittet för antibiotikaförskrivning till människor har nu nått under 300 recept per tusen invånare och år, vilket är en historiskt låg siffra.
  • Ett stort och ett flertal mindre VRE-utbrott på sjukhus. VRE drabbar oftast känsliga patientgrupper där användningen av antibiotika är hög. Under året orsakade en utbrottsstam av VRE blodförgiftning hos fem patienter.
  • Hög resistens mot ciprofloxacin hos Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae, både från urin och blod från människor. Ciprofloxacin används vid behandling av febril urinvägsinfektion, det är viktigt att ta hänsyn till den höga resistensen vid empirisk behandling.
  • Resistensen hos E. coli mot mecillinam och nitrofurantoin, förstahandsmedel vid okomplicerad urinvägsinfektion, är fortfarande låg, fyra respektive en procent.
  • Höga nivåer av resistens hos Streptococcus agalactiae (GBS) mot erytromycin och klindamycin. Dessa antibiotika är alternativ till penicillin vid allergi. Barn kan drabbas av allvarliga infektioner i nyföddhetsperioden orsakade av S. agalactiae.
  • Ökande antal fall av Enterobacteriaceae med ESBLCARBA. De är extremt resistenta och det finns få behandlingsalternativ vid en eventuell infektion. Tidigt upptäckt och förhindrande av smittspridning inom humansjukvården är därför viktigt.
  • Förbrukningen av antibiotika till djur är stabilt låg och domineras av penicillin med smalt spektrum.
  • MRSA är ovanliga hos både lantbrukets djur och sällskapsdjur.
  • Förekomsten av ESBL-bildande E. coli i tarm- och köttprov från slaktkyckling har minskat signifikant gentemot tidigare år.
  • Bakterier som bildar ESBLCARBA har inte påvisats hos djur i Sverige.

Förbrukning av antibiotika

Antibiotikaförbrukning inom humanmedicin

Den totala antibiotikaförbrukningen i Sverige minskade med 4,4 procent mellan 2017 och 2018, till en nivå av 11,7 DDD per tusen invånare och dag. Detta mått omfattar antibiotika som sålts på recept till enskilda individer och antibiotika som ges till personer på olika vårdinrättningar såsom sjukhus, ungdomsmottagningar och särskilda boenden. För Region Dalarna ingår enbart den antibiotika som förskrivits på recept, eftersom regionen inte levererat statistik över försäljning till slutenvården under 2018. Sedan år 2000 har försäljningen av antibiotika i Sverige sjunkit med omkring 19 procent.

Öppenvård

Den minskade försäljningen av antibiotika på recept till patienter i öppenvården under 2018 omfattar de flesta antibiotikaklasser förutom betalaktamasstabila penicilliner (J01CF), trimetoprim med sulfonamid (J01EE) och nitrofurantoin (J01XE). Återkommande problem med tillgänglighet till antibiotika, dels till följd av restnotering av beredningar för oral suspension av amoxicillin med klavulansyra respektive cefadroxil, dels efter avregistreringen av ceftibuten under år 2017, kan bidra till den minskade försäljningen av kombinationer av penicilliner (J01CR) och cefalosporiner (J01DB-DE).
Antalet recept per tusen invånare i Sverige under 2018 var 296. Detta är en historiskt låg siffra, och den första gången sedan nationell övervakning av antibiotikaförrsäljningen startade som den nationella nivån varit under 300. För att nå det nationella målet på 250 recept per tusen invånare och år behövs dock ytterligare minskningar. Två regioner nådde målet under 2018.

Sjukhus och andra vårdformer

Under 2018 var försäljningen av antibiotika på rekvisition något lägre än under 2017, och det nationella medelvärdet är nu 1,52 DDD per tusen invånare och dag. Denna siffra omfattar försäljning av antibiotika som används till patienter på sjukhus samt sådan antibiotika som beställs till läkemedelsförråd på särskilda boenden och liknande inrättningar.

Data från akutsjukhus visar en något högre antibiotikaförsäljning 2018 jämfört med 2017, mätt som både DDD per hundra vårddagar och DDD per hundra vårdtillfällen. Betalaktamasstabila penicilliner (J01CF) fortsätter att vara den största anitbiotikaklassen mätt i antalet DDD. Det är stora skillnader mellan olika regioner, exempelvis vad gäller smalspektrumpenicilliner som utgör mellan omkring 6 och 18 procent av antibiotikaförsäljningen till akutsjukhusen mätt i DDD. Användningen av bredspektrumpreparat – cefalosporiner (J01DB-DE), karbapenemer (J01DH), fluorokinoloner (J01MA) och piperacillin med tazobactam (J01CR05) – visar stora regionala variationer i vilka preparat som används även om den sammanlagda nivån är lika.

Antibiotikaförbrukning inom veterinärmedicin

Den rapporterade försäljningen av antibiotika för djur uppgick 2018 till 10 042 kilogram varav 58 procent var penicillin med smalt spektrum. Motsvarande värden för 2009 var 15 368 kilogram och 50 procent.
Den totala försäljningen av antibiotika för djur har minskat med cirka två tredjedelar sedan 1986 då användningen av tillväxtbefrämjande antibiotika upphörde, korrigerat för att antalet av vissa djurarter har minskat över tid. Under 90-talet minskade användningen av antibiotika som läkemedel till hela djurgrupper, och under det senaste decenniet ses också en minskad användning av antibiotika för behandling av enskilda djur.

Jämförelse av försäljning inom human- och veterinärmedicin

Under 2018 såldes 59,5 respektive 10,0 ton antibiotika för allmänbehandling inom human- och veterinärmedicin. Mätt som milligram aktiv substans per skattad kilogram biomassa var förbrukningen 88,6 respektive 12,7 milligram per kilogram. Försäljning inom humanmedicin dominerade för alla inkluderade antibiotikaklasser utom för trimetoprim-sulfa.

Anmälningspliktig resistens

ESBL-producerande Enterobacteriaceae

ESBL-producerande Enterobacteriaceae hos människor har varit anmälningspliktigt sedan 2007. Det är den vanligaste av de anmälningspliktiga resistenstyperna.

Resultat 2018, Enterobacteriaceae med ESBL

  • Antal rapporterade fall: 10 341 (föregående år 10 084), relativ förändring +2,5 procent.
  • Antal fall med blodförgiftning: 703 (föregående år 594), relativ förändring +18 procent.
  • Som tidigare år var Escherichia coli den vanligaste arten, 87 procent, följt av Klebsiella pneumoniae, 9 procent.

Resultat 2018, Enterobacteriaceae med ESBLCARBA

  • Antal rapporterade fall: 144 (föregående år 116), relativ förändring +24 procent.
  • Antal fall med blodförgiftning: 7 (föregående år 2).
  • Även bland Enterobacteriaceae med ESBLCARBA var E. coli den vanligaste arten, 60 procent, följt av K. pneumoniae, 33 procent.

Bakterier som bildar ESBL är inte anmälningspliktigt vid fynd hos djur. Sådana bakterier är, med undantag för slaktkycklingar, ovanliga hos djur i Sverige. Under 2018 undersöktes förekomsten av ESBL-bildande E. coli i tarm- och köttprov från slaktkyckling samt i tarmprov från kalkon och nötkreatur under ett år med selektiva metoder. Sådana bakterier hittades i 13 procent av tarmproven från slaktkyckling och i 12 procent av köttproven med svenskt ursprung. Detta innebär en signifikant minskad förekomst gentemot tidigare år. Bakterier som bildar ESBLCARBA har inte påvisats hos djur i Sverige.

Staphylococcus aureus resistenta mot methicillin (MRSA)

Samhällsförvärvad smitta är sedan länge den vanligaste typen hos människor, med mer än två tredjedelar av fallen. 2015 delades den upp i familje-/hushållssmitta och samhällsförvärvad smitta. Familje-/hushållssmitta utgjorde 39 procent av fallen under 2018.

Resultat 2018

  • Antal rapporterade fall: 3 864 (föregående år 3 735), relativ förändring +3,5 procent.
  • Antal fall med blodförgiftning: 64 (föregående år 55), relativ förändring +16 procent.
  • Ett trettiotal mindre smittspridningar inom vård och omsorg rapporterades.

Förekomsten av MRSA hos djur i Sverige är fortfarande låg, vilket begränsar risken för spridning till människor. Under året isolerades MRSA sporadiskt från djurslagen hund, häst och katt. MRSA med mecC påvisades, inom ramen för ett forskningsprojekt, hos igelkott. Hos hundar och katter dominerar samma typer av MRSA som hos människor, vilket tyder på att människor är smittkällan. Hos hästar är lantbruksdjurstypen MRSA CC398 vanligast.

MRSP

Under 2018 var antalet anmälde fall av meticillinresistenta Staphylococcus pseudintermedius (MRSP) hos djur på samma nivå som de senaste åren. Totalt anmäldes 57 fall av MRSP (56 från hund och 1 från katt) till Jordbruksverket. De första åren efter att MRSP hade hittats hos djur i Sverige var i princip alla fall av en viss sekvenstyp (ST71). Numera förekommer dock ett flertal olika sekvenstyper och ST71 förekommer i princip inte alls. MRSP är inte anmälningspliktig vid förekomst hos människa.

Streptococcus pneumoniae med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP)

Resultat 2018

  • Antal rapporterade fall: 91 (föregående år 61), relativ förändring +50 procent.
  • Antal fall med blodförgiftning: 3 (föregående år 5).
  • Ett utbrott på förskolor rapporterades från Örebro, det omfattade 18 fall.

Enterococcus faecium och faecalis resistenta mot vankomycin (VRE)

Resultat 2018

  • Totalt rapporterades 444 fall: (föregående år 244), relativ förändring +82 procent.
  • Antal rapporterade fall av E. faecium med vankomycinresistens: 438 (föregående år 236), relativ förändring +54 procent.
  • Antal rapporterade fall (av E. faecalis): 6 (föregående år 8).
  • Antal fall av VRE med blodförgiftning 9 (föregående år 2).
  • Nitton sjukhusrelaterade utbrott rapporterades under året. Ett större (261 fall), tre mindre med 5-15 fall vardera, övriga var små spridningar med 2-4 fall vardera.

Resistens hos zoonotiska smittämnen

Salmonella är ovanligt hos djur i Sverige och isolerade stammar är oftast känsliga för antibiotika. Överförbar resistens mot tredje generationens cefalosporiner har aldrig påvisats hos isolat från djur i Sverige, och resistens mot antibiotikagruppen fluorokinoloner är mycket ovanlig. För Salmonellaarter var resistensen bland isolat från människor högst mot kinoloner, 22%. Ingen resistens mot meropenem rapporterades. Salmonella från svenska djur är en osannolik källa till invasiva infektioner hos människor. För det första rör det sig vanligen om olika typer av stammar, och för det andra är kinolonresistens vanlig hos isolat från människor till skillnad från isolat från djur.
Campylobacter-stammar från djur i Sverige är oftast känsliga för relevanta antibiotika och exempelvis är resistens mot erytromycin mycket ovanligt. Hos Campylobacter jejuni från människor var resistensen mot ciprofloxacin 50 procent och mot tetracyklin 31 procent 2018. En procent var resistenta mot erythromycin.
Vanligtvis behandlas inte infektioner som orsakas av Salmonella eller Campylobacter med antibiotika, varken hos människor eller hos djur. Hos människa resistensbestäms därför endast en liten andel av isolaten, varav de flesta gäller allvarliga infektioner. Se vidare avsnittet ”Comparative analysis” för respektive bakterie.

Resistens hos kliniska isolat från människor

All data för dessa sammanställningar samlas in automatiserat via Svebar, ett samarbete mellan de kliniska laboratorierna och Folkhälsomyndigheten.

  • E. coli: Resistens hos blodisolat mot cefotaxim och ceftazidim var 7-8 procent, att jämföra med antalet anmälningar av E. coli ESBL från blod 2018: 470. Resistens mot ciprofloxacin är nu 18 respektive 12 procent hos isolat från blod respektive urin, ett observandum vid val av empirisk behandling av febril urinvägsinfektion.
  • K. pneumoniae: Resistens hos blodisolat mot ccefotaxim och ceftazidim var 5 procent, att jämföra med antalet anmälningar av K. pneumoniae ESBL från blod 2018: 66. Liksom för E. coli är resistens mot ciprofloxacin nu relativt hög, 10-11 procent hos isolat från blod och urin.
  • Resistensen hos E. coli mot mecillinam och nitrofurantoin, försthandsmedel vid okomplicerad urinvägsinfektion, är fortfarande låg, fyra respektive en procent.
  • Staphylococcus aureus: Resistens mot cefoxitin (som indikerar MRSA) hos isolat från blod och prover från hud- och mjukdelar var 1,9 procent, att jämföra med antalet anmälningar av MRSA från blod 2018: 64.
  • S. agalactiae (GBS): Resistens mot erytromycin och klindamycin har gradvis ökat och är nu cirka 20 procent för vart och ett av dessa antibiotika hos isolat från blod.
  • Clostridioides difficile: Incidensen har minskat med 25 procent från 2009 till 2016 och därefter varit oförändrad. I likhet med tidigare år var alla undersökta isolat känsliga för metronidazol och vankomycin.

Resistens hos kliniska isolat från djur

Bakterier som orsakar sjukdom hos djur är fortfarande oftast känsliga för de antibiotika som vanligen används. Till exempel är bakterier som orsakar luftvägsinfektioner hos lantbrukets djur och hästar generellt känsliga för bensylpenicillin. Penicillinresistens är däremot vanligt hos Staphylococcus pseudintermedius från hundar och förekommer hos S. aureus från hästar och S. felis från katter. Resistens hos E. coli från olika djurslag förekommer också och är vanligast hos isolat från träckprover från unga kalvar. Resistensundersökning är motiverat för val av lämpligt antibiotikum vid behandling, särskilt för stafylokocker, E. coli och Brachyspira spp.

Indikatorbakterier från friska djur

Resistens hos E. coli i tarmfloran hos friska djur kan användas som indikator för utbredningen av antibiotikaresistens hos bakteriefloran i en djurpopulation och indirekt som indikator på omfattningen av antibiotikaanvändning till djuren. I Sverige är förekomsten av resistens hos dessa indikatorbakterier låg hos de flesta undersökta djurslag och situationen är gynnsam ur ett internationellt perspektiv.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls