Gå direkt till innehåll

Smittskydd och import av kameldjur

Smittspridning sker främst genom direkt genom kontakt mellan djur, indirekt via överföring av smittämnen, till exempel via människor, redskap eller fordon eller indirekt som luftburen smitta. Genom bra rutiner och kontroller kan man minska risken att föra in nya smittämnen i en besättning.

Smittspridning

Smittspridning sker främst på tre olika sätt:

  • direkt genom kontakt mellan djur
  • indirekt via överföring av smittämnen, till exempel via människor, vektorer, redskap eller fordon
  • indirekt som luftburen smitta

Överlevnaden av smittämnen utanför djuret varierar men gynnas i många fall av fukt och mörker, temperatur påverkar också, men om omgivningen är torr och ren trivs smittämnena sämre. Vektorer som sprider smitta kan vara till exempel insekter eller fästingar.  

Vissa sjukdomsframkallande smittämnen finns normalt inte på gården medan andra smittämnen är mycket vanliga och i stort sett omöjliga att helt göra sig av med. De vanliga smittämnena måste hållas i schack genom bra skötsel- och hygienrutiner så att de inte erbjuds möjlighet att föröka sig alltför mycket, vilket pekar på vikten av att miljön runt djuren skall präglas av en god hygien.

Djurens immunförsvar spelar en för smittskyddet mycket viktig roll. Om immunförsvaret är nedsatt innebär det att djuren blir känsligare för infektioner. Detta innebär att det förebyggande smittskyddet inte enbart innefattar åtgärder som minskar risken för överföring av smitta utan även innefattar åtgärder som stärker djurens immunförsvar.

För att förebygga smittsamma sjukdomar är det viktigt att identifiera åtgärder som:

  1. förhindrar att smitta förs in i en besättning
  2. förhindrar att smitta sprids inom en besättning

1. Förhindra introduktion av smitta till en besättning

Risken för introduktion av smitta till en frisk besättning är allra störst vid livdjursinköp. Även andra kontaktvägar mellan besättningar, som till exempel besökare, samutnyttjande av maskiner och att djuren i en frisk besättning kan komma i kontakt med andra djur på bete, kan innebära risk för introduktion av smitta. Även andra rutiner som till exempel gnagarkontroll och kontrollerade foderinköp har betydelse.

Att inte få in smittämnen till gården uppnås bäst genom att vara försiktig vid intag av nya djur:

  • i första hand inte köpa in djur eller återta djur som lämnat besättningen.
  • i andra hand låna eller köpa in djur från en frisk och hälsokontrollerad besättning, anslutna till TB-programmet. Fråga även om avmaskning och kontrollera huden med tanke på eventuell skabb. Läs mer om hudproblem.
  • i bästa fall även isolera nya djur eller djur som varit på utställning, alpackor ska isoleras minst två stycken tillsammans. Se tips och råd om isolering på smittsäkra.se.
  • viktigt att även ha en väl genomtänkt plan för vilka djurkategorier som ska köpas in, hur de ska transporteras till gården och hur de ska slussas in i besättningen
  • avelshannar som lånas/hyrs ut till flera besättningar kan utgöra en stor smittrisk

Isolering/karantän

Isolering bör vara i minst fyra veckor och under den tiden tas träckprov för parasiter och djuren avmaskas.

Mellan sju och tio dagar efter avmaskningen bör ett uppföljande träckprov tas för att kontrollera avmaskningens effekt. I isoleringen bör även huden kontrolleras och det kan vara aktuellt att behandla djuren mot skabb. Läs och använd gärna relevanta delar av Gård&Djurhälsans rekommendationer om karantän för får (pdf).

Säljande besättning

Säljande besättning bör ha friska djur, fria från tuberkulos (TB) och anslutna till TB-programmet (Gård&Djurhälsan) samt med känd parasitstatus. Använd gärna relevanta delar i Gård&Djurhälsans och Fåravelsförbundets hälsodeklaration för får. Leverflundra syns inte vid vanlig träckprovsanalys så där är det viktigt att få ta del av säljarens slakterirapport, vilket inte är aktuellt för kameldjur. Om gården även har får eller nötkreatur så kan slaktrapport från dessa djurslag vara relevant att använda.

Att tänka på vid besök

  • genomtänkta besöksrutiner (personsluss, gårdsegna kläder/stövlar, möjlighet till handtvätt). OBS! efter kontakt med klövbärande djur utomlands ska det gå 48 timmar före besök på gård i Sverige. Om landet har mul- och klövsjuka ska det gå fem dygn.
  • ha väl fungerande körvägar på gården
  • extra stor risk utgör besökare som åker mellan flera gårdar som till exempel klippare eller veterinärer. Sådana besökare bör alltid byta kläder och skor samt ha rengjord utrustning.

Import av djur

Särskilda regler gäller vid import av djur. Kontakta alltid Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS) i god tid före import. Kontakta också Jordbruksverket.

Isolera alltid importerade djur, se ovan. Djuren ska ha provtagits för tuberkulos och brucellos 30 dagar före importen och visa negativt resultat. Exportbesättningen ska även vara provtagen för paratuberkulos och man bör försäkra sig om att böldsjuka inte förekommer.

Vid ankomst till Sverige finns ytterligare krav på provtagning:

- paratuberkulos
- bovin virusdiarré (BVD)
- salmonella
- IBR

Det rekommenderas också att djuren:

- avmaskas
- behandlas mot Chorioptes-skabb om misstanke om det finns

Förhindra spridning av smitta inom en besättning

Risken för spridning av smitta inom en besättning påverkas bland annat av besättningsstorlek samt byggnadslösningar och skötselstrategier, som till exempel gruppering av djur. Generellt kan sägas att smittrycket ökar med ökande antal djur på gården, vilket gör att sårbarheten ökar i större besättningar.

Att minimera spridning av smittämnen mellan djur uppnås bäst genom att:

  • hålla ihop grupperna och inte omgruppera eller föra in nya djur för ofta
  • inte ha för många djur på liten yta
  • avskilja sjuka djur ifrån friska djur
  • ha avdelningsegna redskap
  • ha stöveltvätt och handtvätt på strategiska platser, till exempel mellan avdelningar
  • sköta djurgrupper i känslighetsordning med känsligast först, oftast de yngsta först.
  • ha väl fungerande logistik för körvägar för foder, strö etcetera inom gård

Att minimera möjligheterna för smittämnen att växa till uppnås bäst genom att:

  • regelbundet genomföra stallrengöring i tömda stallenheter
  • ha god hygien (rent och torrt) runt djuren året runt, särskilt runt utfodringsplatser
  • använda byggnadsmaterial med god sanerbarhet, dvs möjlighet att tvätta.
  • ha väl fungerande ventilation
  • betesrotation för att minska parasittrycket

Att maximera immunförsvarets effektivitet uppnås bäst genom att:

  • ge djuren en stressfri miljö
  • erbjuda djuren en god närmiljö och en god termisk komfort
  • ta extra god hand om unga djur och moderdjur runt födsel/förlossning; särskilt viktig är råmjölkstillförseln
  • ge djuren foder och vatten av god kvalité och tillräcklig mängd
  • vaccinera mot klostridios inklusive stelkramp
Sidan granskades senast : 2024-03-25