Enzootisk bovin leukos hos nötkreatur
Enzootisk bovin leukos (EBL) är en virussjukdom som drabbar nötkreatur. Sverige är fritt från EBL sedan 2001.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Sverige fick av EU officiellt status som leukosfritt i januari 2001. Innan dess fanns ett frivilligt kontrollprogram som startade 1990 följt av ett obligatoriskt utrotningsprogram som startade 1995. Att Sverige även fortsatt är fritt från EBL övervakas årligen med undersökningar av tankmjölk och blodprov. Sjukdomen är listad som en C-sjukdom enligt EU:s förteckning av alvarliga djursjukdomar. Därför har många länder i Europa övervakning och kontrollprogram för EBL.
Kliniska symtom
Sjukdomen är en virusorsakad tumörsjukdom. Viruset leder till att bildas lymfosarkom i olika organ. Inkubationstiden för EBL är lång, från sex månader till tre år. De kliniska symptomen, så som avmagring, förstorade lymfknutor, minskad mjölkproduktion, hosta, matsmältningsproblem etcetera beror på var i kroppen tumörerna uppstår. Vanligen ses klinisk sjukdom hos djur äldre än tre år.
Det finns tre former av bovin leukos: subklinisk infektion, persistent lymfocytos (s.k. preleukos) utan kliniska symptom och tumörformen, vilken leder till att djuret dör. Bara en låg andel (0,1–10%) av djuren som smittas med bovint leukemivirus utvecklar den dödliga tumörformen.
Förekomst av EBL kännetecknas primärt av att flera fall av multicentriska lymfosarkom hos vuxna nötkreatur ses under en period på fyra till fem år. Tumörerna kan utvecklas snabbt vilket kan leda till varierande kliniska symtom. Persistent lymfocytos utan kliniska symtom utvecklas tidigare men oftast inte före tvåårsåldern.
Smittämne
Enzootisk bovin leukos (EBL) orsakas av bovint leukemivirus, ett oncovirus i familjen Retroviridae.
Smittvägar
Viruset finns i lymfocyter och via de infekterade lymfocyterna kan viruset spridas mellan djur genom kontakt med blod, kroppsvätskor eller annat förorenat biologiskt material från infekterade djur. Mänsklig spridning av viruset genom till exempel vaccination med orena kanyler eller användandet av orena skalpeller är också en viktig smittväg.
Diagnos
Viruset och antikroppar kan detekteras i blod via PCR eller serologiska metoder. Vid obduktion kan även tumörer provtas för virusdiagnostik.
Om man misstänker sjukdomen
EBL är anmälningspliktig och djurägare som misstänker sjukdomen ska kontakta veterinär. Veterinär som misstänker EBL ska kontakta Jordbruksverket angående vidare åtgärder och provtagning.
I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid anmälningspliktiga sjukdomar.
