Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Afrikansk svinpest i Belgien

2018-09-20 av:
Statsepizootologen

När belgiska myndigheter den 13 september 2018 rapporterade att afrikansk svinpest (ASF) bekräftats på vildsvin i orten Etalle i provinsen Luxembourg, i sydöstra Belgien, cirka 10 km från franska gränsen, var det första gången på över 30 år som sjukdomen påträffats i Västeuropa. De smittade vildsvinen hittades i närheten av en betydande huvudtransportled (E25), nästan 100 mil från närmast tidigare drabbat område.

Detta antyder att smittan transporterats i bil eller lastbil, till exempel i form av kontaminerade fläsk- eller vildsvinsprodukter med ursprung i tidigare smittat område, och som genom otur eller oaktsamhet hamnat i miljön åtkomliga för belgiska vildsvin. Detta skulle i sådana fall också antyda att EU:s lagstiftning, som genom att förbjuda eller begränsa utförsel av, och handel med, gris, fläsk- och vildsvinsprodukter från smittade områden, ska förhindra denna typ av smittspridning, inte alltid rår på den mänskliga faktorn.

Att smittan dök upp just i Belgien var oväntat och visar tydligt att sjukdomsspridning med människans hjälp kan ta vägar som inte går att förutspå. När smittan väl är på plats däremot, i ett område som det omfattande skogsområde där de smittade vildsvinen påträffades med relativt tät vildsvinsstam, kan smittspridningen enklare förutsägas. Skogsområdet angränsar såväl till Frankrike som Luxemburg och ligger inte långt från tyska gränsen och risken är därför uppenbar att ytterligare länder drabbas.

Belgien blev det åttonde landet i EU, efter Polen, Litauen, Lettland, Estland, Tjeckien, Rumänien, Ungern och Bulgarien som drabbades av sjukdomen under det utbrott, eller den epizooti, som pågått i EU sedan 2014. Smittan finns främst i vildsvinspopulationen i drabbade länder men har också rapporterats från f f a småskaliga grisbesättningar och enstaka, om än ökande antal, kommersiella besättningar. Rumänien har dock en smittspridning som skiljer sig från övriga drabbade länder inom EU. Sedan juni 2018 har nästan 1000 utbrott hos gris rapporterats och endast sporadiska fall bland vildsvin. Småskaliga besättningar med mycket låg biosäkerhetsnivå har dominerat rapporteringen även där, men smittan har också konstaterats i ett flertal stora kommersiella grisbesättningar, bland annat i tre anläggningar som tillsammans utgör EU:s näst största grisföretag med totalt 140 000 djur. Dessutom har infekterade grisar påvisats på ett slakteri, vilket visar att virus kan ha tagit sig in den kommersiella kedjan. Detta är särskilt oroande och är något som sannolikt inte skett tidigare inom EU under den aktuella epizootin.

ASF sprider sig även utanför Europas gränser och i början av augusti i år rapporterades det första fallet av sjukdomen i Kina, från en grisbesättning i Liaoningregionen i nordöstra delarna av landet. Viruset är av samma typ som det som cirkulerar i Europa, och det ligger närmast till hand att tro att smittspridningen också här har skett med människans hjälp via kontaminerat fläskkött. Sedan denna första rapport har ytterligare ett 15-tal utbrott rapporterats från ett flertal olika delar av landet, och sjukdomens geografiska utbredning i Kina är redan väldigt omfattande. Kina härbärgerar knappt 50% av världens grisar och en stor andel av dessa hålls i småskaliga anläggningar med mycket låg biosäkerhet. Risken för ytterligare spridning såväl inom Kina som till angränsande länder, som även de har väldigt betydande grisproduktion, är uppenbar. En sådan utveckling kommer sannolikt få ekonomiska följder av global omfattning.

De nya fallen ökar inte sannolikheten att Sverige drabbas

För svenskt vidkommande är bedömningen att fallen i Belgien, utvecklingen i Rumänien och utbrotten i Kina inte nämnvärt påverkar sannolikheten att Sverige drabbas ytterligare, men att denna fortsatt är förhöjd p.g.a den rådande situationen. Det krävs en kedja av händelser för att smittan ska nå svenska djur, och ju längre tid som går med fortsatt smittspridning, och ju fler områden och länder som är drabbade, desto högre är sannolikheten att denna kedja av händelser som krävs till slut inträffar.

Införsel till Sverige av vissa produkter inte tillåten

Kött, produkter och kroppsvätskor från smittade vildsvin och grisar innehåller smittämnet och införsel av sådana produkter till Sverige bedöms vara den största smittrisken för svenska grisar och vildsvin. Införsel av sådana produkter från smittade områden är därför inte tillåten. God efterlevnad av detta förbud, i kombination med goda smittskyddsrutiner som omfattar minimerad direkt eller indirekt kontakt med vildsvin i våra grisbesättningar, ger förutsättningar att hålla Sverige fritt från afrikansk svinpest.

Karta: Rapporterade fall av afrikansk svinpest hos vildsvin (blå prickar) och utbrott hos gris (röda prickar) inom EU och Ukraina under 2018. Källa: EUs sjukdomsrapporteringssystem ADNS

Läs mer

Snabb värdering av sannolikheten för att den svenska djurpopulationen utsätts för smitta med afrikansk svinpest till följd av situationen i Europa med spridning till i Rumänien och spridning till vildsvin i Belgien

Mer information

EFSA-African swine fever: sharing best practices is critical to stop spread
EFSA-African swine fever spreading slowly, says report

Smittskyddsrekommendationer till jägare och andra som vistas i skog och mark utomlands
Rekommendationer från Svenska djurbönders smittskyddskontroll - Smittskydd vid utlandsbesök eller utlandsresa

SVA-afrikansk svinpest
Nyhet 2018-09-20-Så stoppar vi afrikansk svinpest från att nå Sverige

Jordbruksverket-svinpest

Film-African Swine Fever: how to stay one step ahead