Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

West Nile Virus (WNV) hos häst

West Nile virus kan orsaka influensaliknande sjukdom men även utvecklas till svår hjärninflammation hos hästar och människor. Viruset sprids från vilda fåglar med hjälp av myggor, men sprids inte vidare från häst och människa. Det finns inga tecken på att smittan förekommer i Sverige.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Europa
Inom Europa förekommer West Nile-virus (WNV)  framförallt i de sydöstra delarna. Fall ses oftast från juli till oktober då vektorerna är mest aktiva, men emellanåt smittas människa och häst även tidigare och senare under säsongen. Under 2016 rapporterade European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC,  225 fall hos människor inom EU . De allra flesta från Rumänien, Italien och Ungern men även ett fåtal från Österrike, Spanien, Bulgarien, Cypern och Kroatien. Antalet hästar som rapporterats under samma period till EU var 173, med de flesta från Italien Ungern och Spanien,  ett fåtal från Portugal och en från Österrike.    

USA
Under 1999 rapporterades för första gången WNV hos människa och häst i östra USA och inom några få år spreds virus med fåglar över landet. Sedan 1999  har sjukdomen rapporteras hos mer än 25000 hästar i USA och mortaliteten (dödligheten) har uppgått till cirka 30 procent. Majoriteten av fallen inträffade under den stora spridningen 2002 då nära 16000 fall rapporterades. Under 2016 rapporterades 380 fall, men sjukdomen är inte anmälningspliktig i alla delstater och siffran baseras  på frivilliga rapporter från veterinärer och laboratorier. I USA rekommenderas att vaccination mot sjukdomen ingår i den grundläggande vaccinationsstrategin för hästar i de områden där WNV förekommer. 
Center for Disease Control and Prevention (CDC) har de senaste 5 åren rapporterat ca 2200 fall per år hos människa i USA.

Symtom

De flesta hästar som drabbas av West Nile-virus får antingen inga symtom alls eller enbart övergående feber och tillfrisknar då oftast komplikationsfritt. Ungefär en tredjedel av smittade hästar drabbas efter inledande feber av neurologiska symtom, vilka karakteriseras av:

  • Plötsliga problem med balans och styrka

  • Förändrad vakenhetsgrad, antingen hyperreaktiva eller visa dämpad vakenhetsgrad.

  • Ofrivilliga muskelrörelser i form av darrningar/ryckningar i huden i huvud- och halsregionen

  • Även förlamningar i ansikte, svalg och ett eller flera ben förekommer

  • Insjuknade hästar kan gå i cirklar, bli vingliga och trycka huvudet mot väggen.

Sjukdomen kan vara dödlig. I många fall handlar det om att det inte går att vårda en häst som drabbas av förlamningar och kraftiga neurologiska symtom och därför avlivas de av djurskyddsskäl.

Smittämne

West Nile-virus tillhör gruppen Flavivirus. Andra exempel på flavivirus är den fästingburna sjukdomen TBE som vi har i Sverige, samt flertalet exotiska sjukdomar som Japansk encefalit, Denguefeber och Gula febern.

Smittvägar

De naturliga bärarna av viruset är vilda fåglar, vilka är det som upprätthåller smittan i områden där sjukdomen förekommer. Övriga arter förefaller ha så låga virusnivåer i blodet att de inte bidrar till vidare smittspridning via vektorer (infekterade myggor). Smitta sprids inte vid normal direktkontakt utan via stick av just infekterade myggor. Virus kan även spridas mellan människor med blodtransfusioner och organdonationer. I länder där sjukdomen förekommer finns screeningprogram för att undvika att smitta sprids den vägen.

Både häst och människa betraktas som så kallad ”dead end host” vilket betyder att de inte är smittförande (utom i ovan nämnda fall av blod- och organsmitta) och därför inte utgör någon smittrisk för andra hästar eller människor.

Patogenes

Hästen kan smittas om den blir stucken av en infekterad mygga. Inkubationstiden är vanligen sju till tio dagar, men kan sträcka sig från tre upp till femton dagar. Först sker en spridning till lever och njurar där uppförökning av virus kan ske. Virus kan därefter angripa nervsystemet hos mottagliga individer och en inflammation i hjärnan, en nonpurulent encefalit, utvecklas. Hos häst förblir virusnivåerna i blodet så låga att återinfektion av myggor inte kan ske.

Diagnos

Diagnostiken grundar sig ofta på symtom och att antikroppar mot West Nile-virus påvisas med serologi (ELISA som påvisar tidiga antikroppar, IgM och de antikroppar som kommer lite senare, IgG) i serum. Numera finns även möjligheter att påvisa själva viruset med PCR-analys av ryggmärgsvätska eller hjärnvävnad av obduktionsmaterial.

Provtagning

Antikroppar mot West Nile-virus kan påvisas i serum (blodprovsrör utan tillsats).

Avlidna/avlivade hästar kan provtas vid obduktion. I hjärnvävnad kan virus påvisas med den molekylärbiologiska metoden PCR.

Behandling

Det finns idag ingen fungerande specifik behandling mot West Nile-virus. Sjukdomen hanteras med understödjande behandling i likhet med många andra virussjukdomar.

Isolering

Eftersom en häst som insjuknar av West Nile-virus inte är smittförande finns inga speciella restriktioner.

Stallrengöring och desinfektion

Smitta sprids inte från miljön utan via myggor. Någon specifik stallrengöring är därför inte nödvändig vid eventuella West Nile-infektioner. Viruset är känsligt för uttorkning, ultraviolett ljus och många olika desinfektionsmedel.

Profylax

Vaccin mot West Nile-virus finns men används inte i Sverige på grund av att sjukdomen inte förekommer här. I likhet med övriga sjukdomar som lyder under epizootilagen är det heller inte tillåtet att vaccinera mot West Nile-virus i Sverige. I länder där sjukdomen förekommer och där man känner till att smitta finns hos myggor i omgivningen rekommenderas att hästar vaccineras.

Där smittan finns gäller också att minska förekomsten av myggor och hästars exponering för insektsbett. I aktuella områden rekommenderas att hålla hästar inne under de timmar på dygnet när myggen är mest aktiva, använda sig av myggrepellerande medel och att förse stallets fönster/dörrar med myggnät. För att minska förekomsten av mygg på beten och i stallar rekommenderas att stillastående vatten som dricksvatten i hinkar och kar byts ofta och att krukfat, skottkärror, fågelbad och andra typer av behållare töms så de inte kan utgöra en kläckningsplats för nya myggor.

Prognos

Mortaliteten (dödligheten) för insjuknade hästar är cirka 30 procent. Prognosen för fullt tillfrisknande är dålig hos hästar med kraftiga neurologiska symtom. Hästar som överlever det akuta skedet, kan ofta få kvarstående balans- och rörelsestörningar. Därför väljer man ofta av djurskyddsskäl att avliva hästar med svåra symtom. För många hästar förlöper dock infektionen helt utan symtom eller med enbart feber och de får troligen en livslång immunitet efter tillfrisknandet.

Zoonosaspekt

Infekterade hästar är inte smittförande och utgör ingen risk för andra hästar eller människor.

Vad säger lagstiftningen?

Sjukdomen är anmälningspliktig och lyder under epizootilagen. Epizootisjukdomarna anges i Jordbruksverkets föreskrifter.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls