Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Juversår hos nötkreatur

Juversår är hudskador hos mjölkkor som främst förekommer mellan juverhalvorna vid främre anfästningen av juvret. I en regional svensk undersökning utförd 2012 hade 18 procent av korna någon grad av juversår. Förekomsten varierade kraftigt mellan besättningar.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Introduktion

Andra namn: nekrotisk dermatit, bovine ulcerative mammary dermatitis, udder intertrigo, foul udder.

Juversår vid främre anfästningen av juvret observeras ibland hos ett varierande antal kor i vissa mjölkbesättningar. Sjukdomen orsakar obehag för djuren och kan troligen öka risken för mastit. En regional svensk studie utförd 2012 tyder på att juversår är relativt vanligt bland svenska mjölkkor men att förekomsten varierar kraftigt mellan besättningar. Sedan 2014 pågår ett doktorandprojekt vid SVA och SLU om förekomst och riskfaktorer för juversår hos svenska mjölkkor.

Förekomst

I en undersökning 2012 hade 18 procent av mjölkkorna i 30 lösdriftsgårdar i Östergötland någon typ av juversår. Prevalensen på gårdsnivå varierade kraftigt (0-39 procent). År 2014-2015 återfanns juversår hos 29 procent av 3775 kor i 100 lösdriftsgårdar från södra Sverige. I den undersökningen var variationen mellan gårdarna större (0-64 procent). I båda studierna var juversår vanligare bland SRB-kor än Holstein-kor, vanligare hos äldre kor än hos yngre kor och vanligare bland högproducerande kor än bland lågproducerande kor. Juvrets exteriör hade också betydelse och en stark främre anfästning var skyddande mot juversår i båda studierna.

Kliniska symtom

Juversår

Juversår kan variera i utseende och sitter oftast vid främre juveranfästningen eller mellan juverhalvorna. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Lisa Gustafsson/SVA

juversår mellan juverhalvorna

Juversår hos mjölkko. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Lisa Gustafsson/SVA

Fukteksem mellan juverhalvorna vid främre anfästningen av juvret med eller utan illaluktande varbildning. Huden kan vara förtjockad med sårskorpor och blöda lätt vid rengöring. Ibland får djuren klåda. Se ytterligare bilder i examensarbete och SVT-artikel (pdf, 3 Mb)

Differentialdiagnoser

Inga.

Etiologi och patogenes 

Infektionsagens:

Grundorsaken är oklar och det är osäkert om det finns en infektiös orsak. Enligt vissa utländska studier har skabb (Sarcoptes scabei) eller digital dermatit (Treponema spp) associerats med sjukdomen men svenska studier kan inte stödja detta. Sekundära bakteriella blandinfektioner (till exempel Corynebacterium spp, Trueperella (fd Arcanobacteriumpyogenes, Fusobacterium necrophorum, Streptococcus spp) är troligen vanliga.

Inkubationstid:

Oklart om relevant.

Infektionsport:

Oklart om relevant.

Spridning i djuret:

Inte aktuellt.

Smittvägar:

Oklart om relevant. En möjlig bidragande orsak till juversår är dålig blodcirkulation och fuktig hud vilket leder till fukteksem i huden. Om ischemin förvärras kan huden nekrotiseras och i värsta fall stötas bort. Sekundärinfektion med bakterier sker ofta.

Provtagning och diagnostik

Efter rengöring kan svabb- och skrapprov tas för bakteriologisk och eventuell mykologisk undersökning samt för mikroskopisk undersökning av skabbförekomst.  

Behandling och profylax

Juversår kan vara svårbehandlat. Tvätta rent ordentligt och skrapa eventuellt bort död vävnad från sårkanterna. Applicera spray eller salva med antibakteriell komponent i kombination med mjukgörande medel för att göra huden mjukare. Om kon har feber rekommenderas allmänbehandling med bensylpenicillin. Vid tidiga fall av fukteksem kan man försöka torka ut huden med sårpuder eller potatismjöl.

Eftersom orsaken till juversår är oklar är det svårt att förebygga sjukdomen. Riskfaktorer som är möjliga men inte bevisade under svenska förhållanden är skabbinfektion, digital dermatit och juverödem. Att juverform har betydelse har dock konstaterats. I aveln för bättre juverform prioriteras stark främre anfästning och starkt ligament vilket skulle kunna minska respektive öka risken för juversår.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls