Schmallenbergvirus
|
Under slutet av 2011 har ett nytt virus (Schmallenbergvirus) påträffats hos idisslare i Tyskland, Holland och Belgien och under 2012 i flera länder i Europa (Storbritannien, Frankrike, Luxemburg, Italien, Spanien). Det är troligt att viruset även är spritt till andra platser i Europa. De första symtomen på sjukdomen sågs under sensommaren 2011 på mjölkkor i Nordrhein-Westfalen i Tyskland och på flera platser i Holland. Korna hade feber, allmänpåverkat tillstånd, upphörd foderlust och sänkt mjölkproduktion. Symtomen var övergående och det var inga dödsfall. Med en ny PCR-teknik hittades i november 2011 gensekvenser som visade att det är ett Orthobunyavirus (ett släkte inom Bunyavirusfamiljen som förekommer i Asien, Afrika och Australien). |
Den första bilden av Schmallenbergvirus. Klicka på bilden för att se den i större format. Foto: Dr. Harald Granzow, Friedrich-Loeffler-Institut, Tyskland.
|
|
Det nya viruset döptes till Schmallenberg efter namnet på den plats där det först påträffades |
Klinisk bild
Flera månader efter de först observerade sjukdomsutbrotten i Tyskland och Holland rapporterades fall av missbildningar på lamm, kalvar och killingar. Djuren har varit fullgångna men dödfödda eller dött strax efter födelsen. Varierande grad av missbildningar i form av deformerade ben, vriden nacke (torticollis), vattenskalle och hjärnskador har setts och stämmer med den typ av missbildning som det närbesläktade Akabaneviruset kan ge. Virusgenom har även påträffats hos kalvar utan synliga missbildningar men som dött under den första levnadsveckan.
Smittvägar
Det är ännu inte känt hur virus introducerats till Europa eller när i tiden det kan ha skett, men aktuella studier tyder på att introduktion skett under 2011 eller möjligen 2010. Samtliga hitintills kända virus i gruppen Orthobunyavirus är vektorburna, vilket innebär att det sprids via insekter, främst svidknott, Culicoides spp. Detta har visats gälla även Schmallenbergvirus. För andra vektorburna sjukdomar gäller också att virus byggs upp i vektorpopulationen under vår och sommar och sedan orsaka flest sjukdomsfall under sensommar och höst. I Sverige har vi vektorfri säsong ungefär från november till april.
Det är sannolikt att virus cirkulerat i Europa under augusti- september då sjukdomsfall sågs på nötkreatur och att de dräktiga kor och får som infekterades då utvecklade fosterskador som ses först i sen dräktighet som missbildade, dödfödda eller svagt födda lamm, kalvar och killingar. I nuläget har fall enbart setts hos idisslare (nötkreatur, bison, får och getter). Virus verkar endast smitta genom insektsbett och inte från djur till djur, förutom från mor till foster.
Sedan de första fallen rapporterades har flera studier gjorts för att undersöka risken för smitta till människa och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) säger nu att det är mycket osannolikt att Schmallenbergvirus utgör någon hälsorisk för människor.
Om man misstänker sjukdom
Schmallenbergvirus är en ny sjukdom som nu sprids över kontinenten och därför är det viktigt att tidigt uppmärksamma om den kommit in till Sverige. Djurägare uppmanas att vara uppmärksamma på missbildningar hos lamm, kalvar och killingar och rapportera detta till lokal veterinär. För att kunna fastställa att orsaken till missbildningen är Schmallenbergvirus fodras att djuret obduceras och att främst hjärnmaterial undersöks med molekylärbiologiska metoder. Besättningsproblem med diarré, feber och nedsatt mjölkproduktion hos nötkreatur under vektoraktiv säsong föranleder också misstanke om infektion med Schmallenbergvirus. Veterinär som misstänker sjukdomen anmäler detta till Jordbruksverket och kontaktar SVA för information om provtagning.