Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Hudproblem hos kameldjur

Hudproblem hos kameldjur kan ha många olika orsaker. Den vanligaste orsaken till hudproblem hos alpackor är troligen skabbkvalster. Löss har påvisats hos svenska kameler. Orf och CLA förekommer i Sverige.

Hudförändringarnas utseende, omfattning och placering liksom årstid, djurets ålder samt andelen drabbade djur kan vara till hjälp när diagnosen ska ställas. Hudförändringar förekommer i samband med flera anmälningspliktiga sjukdomar, inklusive epizootier och zoonoser.

Till kameldjur i Sverige räknas alpacka, lama, tvåpucklig kamel och dromedar (pdf, 2,1 Mb).

Förekomst

Vid en förfrågan till alpackaägare 2008 svarade 44 procent att deras alpackor hade hudproblem: håravfall, eksem, klåda, bölder, sår, tumörer. I en sammanställning av 107 obduktioner av kameldjur 2001-2013 påvisades hos 5 procent av alpackorna och 7 procent av kamelerna en allvarlig kronisk dermatit som föranlett avlivning.

Allmän rutin för undersökning, diagnostik och behandling

Det är viktigt att vara noggrann och systematisk vid undersökning och behandling av hudsjukdomar. Ett lämpligt tillvägagångssätt är att:

  • noggrant samla in bakgrundsinformation om patienten (till exempel ålder, ras, hårfärg, kön, symtom och deras varaktighet, tidigare sjuklighet) och besättning (till exempel andel drabbade djur, inköp, förändringar i utfodring/foderstat, risk för bristtillstånd, direkt/indirekt kontakt med andra djur, årstid, utevistelse, tidigare sjukdomsproblem)
  • notera djurets allmäntillstånd och rektaltemperatur
  • göra en noggrann undersökning av hela djuret (till exempel tecken på irritation, klåda, förändring i hårrem och hårfärg, förändrad hudtjocklek, ödem, oregelbundenhet, tecken på infektion eller annan sjuklighet)
  • undersöka var på kroppen lesionerna finns samt deras utseende (till exempel form, tjocklek, konsistens, färg, förekomst av subkutana ödem, blödningar)
  • identifiera vad som är primära lesioner (direkt orsakade av hudsjukdomen, tydligast i tidigt stadium av sjukdomen) eller sekundära lesioner (oftast ospecifika förändringar orsakade av primärsjukdomen och/eller av självorsakade skador till exempel kliande)
  • utifrån ovan göra en lista på möjliga differentialdiagnoser
  • vid behov göra diagnostiska test (se nedan) för konfirmering av diagnos
    och/eller
  • sätta in lämplig behandling (svar på behandling kan konfirmera diagnosen)

Provtagning för diagnostisk undersökning

I många fall kan orsaken till hudsjukdomen avgöras relativt enkelt om förändringarna upptäcks i ett tidigt stadium. Ofta behövs inte speciella tester och diagnosen konfirmeras genom att insatt behandling är effektiv. Svårigheter kan dock uppstå vid fall som varat längre tid där tidiga symtom döljs av sekundära förändringar. Diagnostiska undersökningar som kan bli aktuella är:

  • parasitologisk undersökning av hudskrap, hår, eller plockade kryp
  • bakteriologisk odling av prov från hud eller böld
  • PCR eller elektronmikroskopering av blåsinnehåll 
  • mykologisk undersökning(odling/mikroskopering) av hudprov, hår, hudskrap
  • histologisk undersökning av hudbiopsi
  • serologisk undersökning av blodprover
  • kemisk undersökning av blod- eller vävnadsprov

Beskrivning av hudsjukdomar

Hudsjukdomar hos kameldjur kan ha många olika orsaker. De kan vara infektiösa (parasiter, virus, bakterier, svamp), neoplastiska, nutritionella, toxiska, fysiska eller ärftliga. I Tabell 1 (pdf) ges exempel på hudsjukdomar hos kameldjur.

För sjukdomar under epizootilagen (E) ska Jordbruksverket underrättas men om du är osäker och vill diskutera sjukdomsbilden kan tjänstgörande epizootolog på SVA kontaktas.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls