Gå direkt till innehåll
Hästhov (kallas också Läkeblad, Brösttobak)

Hästhov

( Tussilago farfara L. )
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.

Hästhov innehåller gifter som kan orsaka leverskador. Ratas i allmänhet av betesdjur.

 Hästhov (kallas också Läkeblad, Brösttobak)

Utseende

Hästhov är en perenn ört som blir 10-30 cm hög. Stammen saknar blad. Bladen som liknar en hästhov växer fram först när blomningen är över. Hästhov blommar tidigt på våren med gula blommor som sedan övergår i maskroslika vita fröbollar. Den sprider sig med frön och långa underjordiska utlöpare från jordstammar.

Förekomst

Hästhov är vanlig i södra och mellersta Sverige, men förekommer också längre norrut och ända upp på kalfjället längst i norr. Den är mindre vanlig på småländska höglandet. Hästhov är ursprungligen en skogs- och strandväxt som gynnas av kalk och ofta förekommer på fuktig, grusig eller lerig mark, fuktiga stränder, rikare myrar och källmiljöer. Växer ofta vid vägkanter eller dikeskanter och är ett vanligt ogräs på åkrar.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa leverskador.

I litteraturen finns rapporter om förgiftning av nötkreatur.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Vad är giftigt?

Hela växten är giftig.

Giftinformation

Omkring 150 fytokemikalier har identifierats i hästhov. Det är bland andra sesquiterpenoider, triterpenoider, flavonoider, fenolsyror, kromoner, omättade och mättade pyrrolizidinalkaloider. Vissa pyrrolizidinalkaloider som förekommer är inte giftiga som exempelvis tussilagin, tussilaginin, isotussilagin och isotussilaginin.

Toxiska pyrrolizidinalkaloider som förekommer som huvudsakliga alkaloider är senkirkin och senecionin, medan interregimin och senecifyllin finns i mindre mängd. Alla fyra alkaloiderna är levertoxiska. Några av de reaktiva metaboliterna kan även transporteras från levern till blodet och vidare till andra organ. Koncentrationen av pyrrolizidinalkaloider varierar stort och ibland förekommer de inte alls.

I en studie där råttor gavs vattenextrakt med hästhov under fyra veckor, såg man signifikanta patologiska förändringar med ökande organkoefficient hos levern jämfört med kontrollgruppen. Resultaten påvisade också den levertoxiska effekten hos de totala alkaloiderna. Dessutom visade sig de pyrrolizidinalkaloider som testats vara toxiska. Latenta leverskador orsakade av hästhov som ännu inte visat sig ska inte ignoreras.

Sidan granskades senast : 2023-07-05