Till startsidan

Rabies

Rabies förekommer inte i Sverige idag men det finns en risk att det kan införas med smittade vilda eller tama djur från andra länder. Rabies påverkar centrala nervsystemet och ger beteendeförändringar. Det är en dödlig sjukdom som kan drabba alla varmblodiga däggdjur. Vacciner finns för djur och människa.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga.

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Sjukdomen har inte förekommit hos djur i Sverige sedan 1886. Rabies förekommer i Östeuropa, men är ovanlig i övriga delar av Europa. I hela Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika är sjukdomen vanlig hos flera olika djurslag. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) dör mellan 30 000 och 70 000 människor årligen i rabies världen över. De flesta humanfallen förekommer i Indien, Kina och Afrika efter kontakt med infekterade hundar.

Symtom

Smittämnet orsakar en hjärninflammation och symtomen varierar något mellan olika djurslag. Beteenderubbningar är det tidigaste tecknet. Vilda djur förlorar sin skygghet, medan tama djur blir skygga och/eller aggressiva. Så småningom utvecklas förlamningar och rörelsestörningar som kan följas av krampanfall innan djuret dör. När väl symtom utvecklats leder sjukdomen i princip alltid till döden. Information om rabies hos människa finns hos Folkhälsomyndigheten.  

Smittämne

Rabies orsakas av lyssavirus. Förutom det klassiska rabiesviruset finns det andra lyssavirus som också kan orsaka rabiesliknande sjukdom. Bland annat bär vissa fladdermöss i Europa på European Bat Lyssavirus (EBLV), så kallad fladdermusrabies. Läs mer om EBLV hos fladdermöss här.

Smittvägar

Sjukdomen smittar främst via bett, eftersom många infekterade djur blir aggressiva och utsöndrar virus i saliven. Smittämnet kan utsöndras i saliven i upp till ca 2 veckor innan djuret visar sjukdomssymtom. Viruset kan inte penetrera intakt hud, men kontakt med slemhinna utgör en hög smittrisk. Tiden mellan infektion och uppvisande av symtom är vanligtvis runt en månad men kan variera mellan en vecka upp till flera månader, till och med år. Smittan upprätthålls genom djur som fungerar som reservoar för sjukdomen. I Europa är det främst rödräv och mårdhund som fungerar som reservoar. I de regioner med gatuhundar som reservoar återfinns de flesta fallen hos människa.

Diagnos

För att ställa diagnos på djur måste djuret avlivas och hjärnmaterial undersökas

Förebyggande åtgärder

Rabies kan förebyggas genom att undvika kontakt med okända varmblodiga djur samt genom förebyggande vaccinering. För att skydda Sverige från att rabiesinfekterade djur förs in i landet gäller särskilda införselkrav, bland annat vaccinering. Läs mer om införselkrav hos Jordbruksverket.

Om man misstänker sjukdomen

Rabies är anmälningspliktig både enligt epizootilagen (djur) och smittskyddslagen (människor). Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man stänger in djuret inomhus och ser till att det inte kommer i kontakt med andra djur eller människor. Andra djur som kan ha blivit bitna av det misstänkt rabiessmittade djuret måste också stängas in och isoleras från djur och människor. Man får absolut inte släppa lös eller gömma undan djur som misstänks ha blivit smittade, de kan utgöra en livsfara för både människor och djur. 

Om människor efter bett eller slickningar av ett rabiessmittat djur omedelbart behandlas kan sjukdom nästan alltid förhindras. Omedelbar omfattande sårtvätt är en viktig åtgärd. Människor som misstänks ha smittats av rabies bör snabbt uppsöka läkare. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.