Juverinflammation kan, hos mjölkkor, yttra sig på flera sätt och leda till mer eller mindre allvarliga symtom hos djuren och försämra deras välfärd, samt orsaka ekonomiska förluster för mjölkproducenterna. Sjukdomen är den vanligaste orsaken till att svenska mjölkkor behandlas med antibiotika, eftersom den oftast orsakas av bakterier som infekterar juvret, främst stafylokocker och streptokocker. SVA har under många år arbetat med forskning om juverinflammation hos mjölkkor för att bland annat förstå bakteriernas sjukdomsegenskaper samt utveckla metoder för att diagnosticera juverinfektioner.
Fem forskningsprojekt har beviljats medel
2016 fick SVA genom arv ta emot en donation motsvarande 1 miljon kronor från Elin och Börje Nicklasson, Väckelsång. Efter att donationen mottagits beslutade SVA att använda medlen till ett eller två forskningsprojekt per år under tre års tid genom interna utlysningar (2018–2020). Totalt beviljades forskningsmedel till fem projekt, och dessa slutrapporterades 2019–2023.
Läs mer i blogginlägget: https://www.sva.se/popularvetenskap/donation-har-forbattrat-kunskapen-om-juverinflammation-hos-mjolkkor/
Samma gamla stafylokocker orsakar juverinflammationer
I det första projektet studerades arvsmassan hos Staphylococcus (S.) aureus, den vanligaste bakterien i samband med juverinflammation hos svenska kor. I studierna fann man bland annat att arvsmassan hos bakterieisolat från fall av juverinflammation varit relativt oförändrad över den 10–15 års period som studerades.
Läs mer om projektet i bloggen:
https://www.sva.se/popularvetenskap/samma-gamla-stafylokocker-orsakar-juverinflammationer/
Skjuta med laser på bakterier – går det att bli ännu träffsäkrare?
Ett annat projekt fann att maldi-tof, som är den teknik som numera används för att identifiera bakteriearter på SVA, även kan användas för att skilja mellan undergrupper av vissa bakteriearter som till exempel S. aureus. Eftersom metoden är omständlig och endast fungerar för vissa bakteriearter ansågs den dock inte lämplig för rutindiagnostiken.
Läs mer om projektet i bloggen:
https://www.sva.se/popularvetenskap/skjuta-med-laser-pa-bakterier-gar-det-att-bli-annu-traffsakrare/
Nya sätt att hitta juverbakterier i ströprov
Ett av projekten fann att den bästa laboratoriemetoden för att hitta juverbakterier i strömaterial i samband med besättningsutredningar av juverhälsoproblem varierar beroende på bakterieart och strömaterial. Det strömaterial som bäst lämpar sig för odling av bakterier är oanvänt sågspån.
Läs mer om projektet i bloggen:
https://www.sva.se/popularvetenskap/nya-satt-att-hitta-juverbakterier-i-stroprov/
Närmiljön viktigaste smittkällan vid streptokockmastit
I ett annat projekt undersöktes arvsmassan hos Streptococcus (Str.) uberis som också är ett vanligt bakteriefynd i samband med juverinflammation. Studien visade bland annat på stor variation mellan bakterieisolaten och att genetiska faktorer troligen kan förklara minskad känslighet för penicillin hos vissa isolat. Studien fann dock att maldi-tof inte är en bra metod för att skilja mellan olika typer av Str. uberis.
Läs mer om projektet i bloggen:
https://www.sva.se/popularvetenskap/narmiljon-viktigaste-smittkallan-vid-streptokockmastit/
Ytprotein viktig pusselbit vid juverinflammation
Slutligen studerades ytprotein hos S. aureus (den vanligaste bakterien i samband med juverinflammation hos svenska kor) i ett projekt. I studierna fann man bland annat att förekomsten av fibronektinbindande protein på bakteriernas yta är avgörande för om bakterierna kan infektera juverceller eller inte.
Läs mer om projektet i bloggen:
https://www.sva.se/popularvetenskap/ytprotein-viktig-pusselbit-vid-juverinflammation/
