Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Exotiska idisslare

De svenska lantbruksdjuren har utökats med exotiska idisslare som bison, jak och vattenbuffel.

Jak-tjur i färgen golden. De flesta jakarna i Sverige är svarta. Foto: Tomas Bergström, Pålsboda.

Dessa produktionsdjur kommer från andra förhållanden och ekosystem än de svenska och ställer därför andra krav på skötsel och utfodring. De kan också vara känsliga för sjukdomar som finns bland svenska djur men som de nya inte sedan lång tid har anpassat sig till. Importer av livdjur innebär alltid risk för införsel av smittor. Nya djurslag ställer krav på kunskaper hos djurägare och veterinärer.

Jak

Jakar har levt på ”världens tak” - den tibetansk/kinesiska högplatån – i tiotusen år och de har utvecklats för att kunna överleva och producera i det hårda ekosystemet. Det latinska namnet Bos grunniens som jaken fick 1766 av Linné betyder den grymtande oxen.

Det finns cirka 14 miljoner jakar i världen, varav 13,3 miljoner på kinesiskt territorium. Dessutom finns många korsningar med jak och nötkreatur, oftast lokala raser. De vilda jakarna är bara cirka 15 000 i antal och hotas av illegal jakt.

Jaken är tätt knuten till herdefolkens kultur, religion, ekonomi och sociala liv. De har mångsidig användning: mjölk, kött, hår, ull, hudar, arbete (pack-, rid- och dragdjur). Deras träck används till bränsle, gödning, byggnadsmaterial.

Jakar i svensk terräng. Foto: Bertil Johansson, Prästbodarna

Extrem kyla, hög höjd med låg syrgashalt i luften och stark solstrålning, svårforcerad terräng och långa perioder med lite föda – allt detta har jaken anpassat sig till under långa tider.

Den extrema kylan klarar de genom att hårremmen består av tät underull och grova ytterhår. Dessutom byggs till vintern upp ett fettlager under huden som fungerar som värmeisolering och energireserv. Jaken har svettkörtlar, men många av dem är inte aktiva.

För den höga höjdens skull har de utvecklat ett stort bröst med 14-15 revbenspar, stora lungor och stort hjärta i förhållande till kroppens storlek. Hemoglobinet har hög förmåga att binda syre. Mot solstrålningen har de rikt pigmenterad hud och oftast svart eller brun hårrem.

För den svåra terrängens skull är jaken säker på foten med sina korta, starka ben och funktionella klövar.

Under perioder med smått gräs kan jaken beta som får med läppar och framtänder; för långt gräs använder de tungan som nötkreatur.  

I västvärlden finns jakar bland annat i Nordamerika och Schweiz. The International Yak Association har en webbplats: www.iyak.org. I Sverige finns ett par hundra jakar, fördelade på flera besättningar. 

Före importer av jakar till Sverige rekommenderas (förutom kontakt med Jordbruksverket) kontakt med SDS (Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll) genom Ebba Suneson (ebba.suneson@gardochdjurhalsan.se, telefon 0498-28 39 82).

Besättningar med jakar rekommenderas att bli medlemmar i Gård & Djurhälsans nöthälsoprogram; kontakt: Virpi Welling (virpi.welling@gardochdjurhalsan.se, telefon 018-16 75 05).

För jak-hälsofrågor går det också bra att kontakta Kerstin de Verdier, SVA, telefon 018-67 40 00.

Sjukdomspanorama

Många av nötkreaturens sjukdomar finns också rapporterade för jakar.
I jakens traditionella område kan sjuklighet och dödlighet vara höga eftersom förebyggande åtgärder och adekvat behandling inte alltid är tillgängliga.
I Sverige är smittor via import viktiga att ha i åtanke.
Bra grovfoder, mineraler och parasitkontroll är grundläggande för god hälsa hos jak - ett idisslande betesdjur från bergsområden.

Klinisk undersökning

Kroppstemperatur: 37,6 – 38,5 °C
Andningsfrekvens: varierar med yttertemperaturen. 15-58 per minut i indisk studie.
Hjärtfrekvens: varierar med yttertemperaturen. 52-78 per minut i indisk studie.
Våmkontraktioner: cirka nio på fem minuter
Dräktighet: cirka 258 dygn
Tvillingar: <0,5 procent av födda kalvar
Kalvens födelsevikt: cirka 10-16 kg
Juver: litet med fyra spenar 

Referenser

  • The Yak, 2nd ed (2003). Eds: G Wiener, Han Jianlin, Long Ruijun. RAP publications 2003/06 FAO
  • Yak production in central Asian highlands (2000). Proceedings of the Third International Congress on Yak, Lhasa, P.R. China, 4–9 September
  • Gård & Djurhälsan (2007): Smittor från kameldjur och jak till animalieproduktionens djur – en bedömning av smittrisker och rekommendationer om framtida åtgärder

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls