Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Encephalitozoon cuniculi hos kanin

Encephalitozoon cuniculi är en intracellulär parasit som kan infektera kanin (huvudvärd) och andra djurslag. Vanligtvis förlöper infektion utan att symtom ses men hos sällskapskaniner kan svår sjukdom uppstå med neurologiska symtom.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

E. cuniculi som tillhör gruppen mikrosporidier är en vanlig parasit hos kanin. Infektion förlöper dock ofta utan symtom. Studier där man mätt antikroppar i blodet visar att 37-68% av sällskapskaniner är positiva. I den vilda kaninpopulationen är parasiten mindre vanlig, troligen tack vare att djuren inte lever lika tätt tillsammans. Kaninen smittas med små sporer som kommer in via munnen från omgivningen. Parasiten slår sig sedan ner i centrala nervsystemet och njurarna. Efter asexuell förökning utvecklas sporer som under flera veckor kommer ut i omgivningen med urinen. Sporerna kan sedan överleva i miljön i åtminstone fyra veckor vid en temperatur på +22 grader och i flera månader om miljön är svalt och fuktigt.

Klinik

E. cuniculi är en av de vanligaste orsakerna till neurologiska symtom hos kanin. Infektionen förlöper kroniskt och det kan ta flera månader innan en signifikant parasitbörda utvecklats som kan ge upphov till kliniska symtom. Sjukdom kan ta sig uttryck genom njurpåverkan (inte så vanligt), förändringar i ögonen (oftast en sida) eller neurologiska symtom (vanligast). Kaninen blir vinglig, darrar, lutar huvudet åt sidan, rör sig i cirklar, rullar och har ofrivilliga ögonrörelser (nystagmus). Oftast är aptiten opåverkad.

Diagnos

Den definitiva diagnosen encephalitozoonos eller nosematos som sjukdomen ibland benämns är svår att ställa på levande kanin. Genom neurologisk undersökning och ögonundersökning, påvisande av antikroppar mot E. cuniculi samt uteslutande av andra orsaker till symtomen kommer man fram till en preliminär diagnos. Om inte antikroppar påvisas är sannolikheten låg att symtomen härrör från E. cuniculi. Antikroppar kan ses cirka tre veckor efter infektion. Först några månader senare kan symtom från hjärnan ses. Antikroppar som förs över från mamma till ungar finns kvar i cirka fyra veckor.

Behandling

Det finns inte läkemedel som är godkänt att använda till kanin. Tjugoåtta dagars behandling med 20 mg/kg fenbendazol är den terapi som rekommenderas.

Zoonosaspekten

Infektion med E. cuniculi hos människa är ovanligt; de fall som är beskrivna rör patienter som är immunologiskt nedsatta på grund av HIV.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls