Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Aviär influensa (AI)/Fågelinfluensa

Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fjäderfä. Sjukdomen orsakas av aviära influensavirus. Dessa virus kan ge upphov till plötsliga sjukdomsutbrott med mycket hög dödlighet hos fjäderfä. Sjukdomsutbrott är vanligast hos tamhöns och kalkoner, men samtliga fågelarter antas vara mottagliga för smittan. Influensavirus kan ibland passera artbarriärerna och har bland annat infekterat gris, katt, mink och människa. AI indelas i högpatogen form (HPAI) och lågpatogen form (LPAI) beroende på deras sjukdomsframkallande förmåga på fjäderfä.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Ja
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Utbrott av fågelinfluensa har inträffat med oregelbundna intervall på alla kontinenter. HPAI finns i fjäderfäpopulationen i vissa delar av Asien och Afrika, vilket lett till att viruset även smittat och orsakat sjukdom och dödlighet bland vilda fåglar. HPAI påvisades för första gången i Sverige i februari 2006 hos två vildlevande viggar. Då var det virus av typen H5N1. I mars 2015 påvisades återigen HPAI i samband med rutinmässig provtagning av döda svanar som skickats till obduktion. Denna gång av typen H5N8 vilket cirkulerat i Europa under vintern. Under november 2016 har H5N8  fått stor spridning i Europa med fall hos både vilda sjöfåglar och hos tamfjäderfä i många länder, inklusive de i vårt direkta närområde. Fall har även rapporterats från mellanöstern och Indien.  LPAI-virus har isolerats från representanter för de flesta familjer av vilda fåglar runt om i världen. Gräsänder och andra andfåglar kan vara symtomlösa smittbärare.

Smittämne

Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A. Utifrån två ytstrukturer på influensaviruset, hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA), indelas influensa A-virus i olika subtypskombinationer. Sexton olika varianter av hemagglutinin och nio olika varianter av neuraminidas finns beskrivna och kan förekomma i olika kombinationer. Aviära influensavirus benämns därför till exempel subtyp H5N1 eller H7N3. Arvsmassan hos aviära influensavirus är instabil. Små förändringar i arvsmassan uppstår lätt, vilket ibland kan leda till att ett relativt ofarligt virus plötsligt blir  mer sjukdomsframkallande. Dessutom är arvsmassan uppdelad i segment, vilket betyder att det kan ske slumpmässiga utbyten av större bitar av arvsmassan om två olika influensavirus samtidigt infekterar en cell. Influensavirus med nya egenskaper kan då plötsligt uppkomma. Fågelinfluensa är en potentiell zoonos (sjukdom som smittar mellan djur och människa). Risken för att fågelinfluensa drabbar människor är dock liten. Se Folkhälsomyndigheten för information om fågelinfluensa som zoonos. Den typ av influensa som nu är aktuell, H5N8, har aldrig orsakat sjukdomsfall hos människa.

Symtom hos fjäderfän vid lågpatogen aviär influensa (LPAI)

Symtomen kan vara milda och diffusa med nedsatt allmäntillstånd, ökad dödlighet, blåfärgad hud, sänkt äggproduktion och minskad foderkonsumtion, hosta, andningssvårigheter, ödem i huvud och kam, symtom från nervsystemet samt diarré.

Symtom hos fjäderfän vid högpatogen aviär influensa (HPAI)

Symtomen varierar och påverkas av olika faktorer. Ett utbrott av högpatogen fågelinfluensa karakteriseras ofta av mycket plötsligt insättande sjukdom med många fåglar som dör akut med symtom i form av nedsatt allmäntillstånd, minskad aptit och diarré. Svullet huvud och kam samt blödningar på benen kan ibland också ses. Värphöns kan initialt lägga ägg med mjuka skal, men slutar snart producera ägg. Dödligheten varierar mellan 50-100 procent. Den senast aktuella influensan, H5N8, har nu (november 2016) gett ökad dödlighet på sjöfågel och dödlighet och kliniska symptom i de fjäderfäbesättningar som smittats i Europa.

Smittvägar

Aviära influensavirus kan introduceras i fjäderfäflockar från symtomfria smittbärare, i regel vilda fåglar. De vilda fåglarna infekteras via näbben när de äter eller dricker alternativt via kloaken direkt in i tarmen. Virus utsöndras med träck och kan överleva länge i vatten. Smitta mellan vilda fåglar och tamhöns kan ske vid utevistelse eller genom att vilda fåglar kommer in i hönshuset, men sannolikt oftare indirekt genom att fågelträck kommer in i fjäderfähus via ventilation eller smutsiga skor.

Smittspridningen mellan fjäderfäbesättningar sker sedan huvudsakligen via leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar. Virus överförs däremot inte via ägg till avkomman. Smittspridning via luft kan ske över korta avstånd.

Diagnos

För påvisande av virus eller virusarvsmassa tas organprov ut från fåglar inskickade för obduktion. Svabbar från munhåla, luftstrupe och kloak (eller faeces), från både levande och döda fåglar, kan också användas för påvisande av virus eller virusarvsmassa.

Övervakning

Svenska fjäderfän undersöks sedan 2003 för eventuell förekomst av aviära influensavirus (subtyp H5 och H7) inom ramen för ett EU-gemensamt övervakningsprogram. Även vilda fåglar undersöks. Programmet styrs av ett beslut från EU-kommissionen som anger hur provtagningarna skall läggas upp för att ge en så rättvisande, och mellan länderna jämförbar, bild av smittläget som möjligt. SVA har sedan programmet startade planerat, skött administrationen och undersökt samtliga prover från fjäderfä inom programmet, allt på uppdrag av Jordbruksverket. Resultaten från övervakningen publiceras i en rapport som heter Surveillance of infectious disease in animals and humans in Sweden 2015.

Om man misstänker sjukdomen

Aviär influensa lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stalla in misstänkt smittade djur och alla andra djur i samma flock om det är möjligt. Ingen person, något ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smittade djur får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet. Bekämpningen styrs av ett EU-gemensamt bekämpningsdirektiv, vilket innebär att det finns mycket noggrant reglerat vilka åtgärder som skall vidtas då aviär influensa misstänks eller har konstaterats. Lagstiftningen innebär också att det inte är tillåtet att vaccinera mot aviär influensa i Sverige.

I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls