Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Tuberkulos hos hjort

Tuberkulos är en kronisk sjukdom som karaktäriseras av granulombildning i lymfknutor och inre organ. Tuberkulos orsakas av mykobakterier. Flertalet däggdjur, inklusive människa, är mottagliga för sjukdomen.

+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Smittvägar mellan vilt och tamdjur. Foto: SVA

På försommaren 1991 påvisades bovin tuberkulos (infektion med M. bovis) för första gången i ett svenskt hjorthägn. Fyndet gjordes vid obduktion av en självdöd dovhind. Sjukdomen påvisades sedan i ytterligare tolv dovhjortshägn. Samtliga hjortar i dessa hägn avlivades. Alla hägn som sålt till eller köpt från de drabbade hägnen spärrades, vilket i huvudsak innebär att de inte får förflytta djur. I dessa hägn har tuberkulintestning eller slakt av djur i undersökande syfte genomförts. Genom smittspårning och DNA-analys av M. bovis-isolat har det kunnat fastställas att smittan infördes till Sverige med importerade dovhjortar från Storbritannien våren 1987.

Kontrollprogram

Sommaren 1994 startade ett frivilligt kontrollprogram. Inom programmet förklarades hjorthägn fria från tuberkulos genom att alla hjortar i hägnet tuberkulintestats tre gånger. Vissa hägnägare valde i stället att slakta ut sin besättning och byta ut djuren mot tuberkulosfria hjortar som testats i annat hägn. Alla hjortar som slaktades eller dog i anslutna hägn skulle undersökas avseende tuberkulos av en veterinär. Levande hjortar fick endast flyttas (försäljas) från tuberkulos-friförklarade hägn. För att inkludera alla hjorthägn i kontrollen införde Jordbruksverket 2003 ett obligatoriskt tuberkulosprogram.

Detta program är sedan den 15 oktober 2012 ersatt av ett nytt kontrollprogram i Jordbruksverkets regi för tuberkulos hos hägnad hjort samt mufflon, vildsvin, älg och hästdjur som går tillsammans med hjort. Programmet innebär lättnader i hägn som är friförklarade från tuberkulos, det vill säga i tidigare A- och B-hägn. I dessa hägn skall en så kallad Tb-kontrollant, i stället för en veterinär, kontrollera att slaktade djur inte visar tecken på tuberkulos. I icke friförklarade hägn (i dagens läge ett tiotal i hela landet) införs inga ändringar, utan där gäller fortfarande tidigare beslutade tuberkuloskontrollåtgärder. 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls