Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Maedi-Visna hos får

Maedi-visna orsakas av ett lentivirus och den kroniska, dödliga sjukdomen finns i en del besättningar i Sverige. Maedi betyder andnöd på isländska och visna betyder hopskrumpning, borttynande. Detta är de typiska symtomen för maedi-visna och de uppträder på äldre får. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Maedi-visna förekommer i fårländer över hela världen, utom Nya Zeeland, Australien och Finland.
Det mest omfattande sjukdomsutbrottet inträffade på Island i samband med import av smittade karakulfår från Tyskland 1933. Sjukdomen började bekämpas 1944, då utan tillgänglig laboratoriediagnostik (bara obduktion). Mer än 650 000 får slaktades. Efter 1965 har inget utbrott skett och idag är Island fritt från sjukdomen.

Första fallen av maedi-visna upptäcktes i Sverige 1974 på slakteriet i Kalmar men det är möjligt att sjukdomen då redan funnits i landet en tid. 1989 gjordes en serologisk screening på sju svenska slakterier varvid 8,2 procent serologiskt positiva besättningar påvisades. Sedan 1993 har antikroppar mot maedi-visnavirus påvisats i mer än 600 besättningar. Nära 17 000 får från sammanlagt 290 besättningar har slaktats i sin helhet genom åren. Övriga har kunnat delsaneras. Fortfarande inträffar fall av sjukdomen i Sverige. Under de senaste åren har klinisk maedi-visna påvisats i fem till tio besättningar årligen. Under 2014 rapporterades fem indexfall av maedi-visna i Sverige. 

Hos flera djurarter finns artspecifika lentivirus, bland annat HIV hos människa, FIV hos katt, EIAV hos häst, BIV hos nöt och CAEV hos get. Getter kan infekteras av fårets maedi-visnavirus och bilda antikroppar, men infektionen ger knappast några symtom.

Symtom

Typiska symtom är avmagring och dyspné med fatal utgång. Hosta är inget typiskt symtom men kan förekomma och bero på sekundära infektioner med till exempel mykoplasma. De tidiga symtomen är ospecifika (hälta, omlöpningar, lamm som föds svaga eller växer dåligt, kroniska mastiter) och de uppträder sällan före tre till fyra års ålder.

Vid obduktion ses förstorade och tunga lungor med kompakt konsistens.

Differentialdiagnoser

Andra orsaker till avmagring och dyspné (pneumoni pga infektion med mykoplasma, mannheimia, lungmask etcetera).

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Maedi-visna virus (lentivirus, ett retrovirus).

Infektionsport:

Via råmjölk (blod, saliv, noskontakt).

Spridning i djuret:

Maedi-visnavirus infekterar monocyter samt makrofager i olika organ som lunga, hjärna och ryggmärg, juver, lymfknutor, samt leder. Efter infektion integreras virusets arvsmassa med värddjurets arvsmassa och kan kvarstå som ett DNA-provirus under många år utan kliniska symtom. Virusförökning sker nästan uteslutande i makrofagerna i infekterad vävnad och leder till en kronisk progressiv inflammation. I lungvävnad ses en progressiv, interstitiell inflammation, med förtjockning av lungvävnaden. I centrala nervsystemet ses en progressiv inflammation med rörelsestörningar och paralys som följd. Vid visna ses meningoencephalit med paralys och död.

Smittvägar:

Även om infekterade djur inte visar kliniska symtom kan de som kroniska bärare utsöndra och överföra virus. Vertikal smitta kan ske från tacka till lamm via råmjölk och mjölk. En horisontell smitta via lungsekret och saliv vid nos-noskontakt är sannolikt mindre effektiv och sprids långsamt. Rester av blod på sprutor, kanyler etcetera kan utgöra en smittrisk. Risk för smitta vid betäckning kan förekomma men anses liten. Djurskötare kan överföra smitta via kläder eller redskap efter att ha hanterat ett smittat djur, men troligen har denna smittväg liten betydelse.

Immunitet:

Infektion med maedi-visnavirus ger upphov till både neutraliserande antikroppar och cytotoxiska T-lymfocyter. Trots detta kvarstår virusinfektionen under djurets hela livstid.

Överlevnad:

Maedi-visnavirus överlever oftast inte länge utanför djuret. Två veckor anses räcka för att virus ska försvinna helt i beteshagar etcetera. Däremot ska man se upp med foderhäckar och vattenkoppar med mera där virus i saliv från infekterade djur kan finnas kvar längre.

Inkubationstid:

Mycket lång inkubationstid, symtom ses sällan före två års ålder. Vanligen fyra till fem år men kan vara så lång som tio år.

Provtagning och diagnostik

Serologi: Blodprov tas i rör utan tillsats. Serum testas med AGID-test (immunodiffusion) eller ELISA.
Obduktion och histopatologi. Infektionen är anmälningspliktig: Laboratoriet anmäler påvisande av antikroppar mot maedi-visnavirus.

Behandling och profylax

Ingen behandling finns. Istället förebyggs sjukdomen genom kontroll av maedi-visna-status vid inköp av livdjur och vid djurkontakt.

Ett officiellt frivilligt kontrollprogram för maedi-visna har funnits i Sverige sedan 1993. En förenklad variant kom 2005 och de båda programmen löper parallellt. Målet med programmen är frihet från maedi-visna i den svenska fårpopulationen. Nu (2015) är cirka 3300 svenska fårbesättningar (över 133 000 tackor) förklarade fria från maedi-visnavirus och mer än 200 000 tackor (över 80 procent av populationen) är med i kontrollprogrammen.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls