Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Anisakis simplex hos fisk

Spiralmasken, Anisakis simplex, är en nematod/rundmask vars larver infekterar saltvattenlevande fiskarter bland annat sill och makrill.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Spiralmasken, Anisakis simplex är globalt spridd och förekommer i Sverige längs hela västkusten och södra delarna av Östersjön. Som vuxen lever parasiten i mag- tarmkanalen på olika valarter, hos tumlare i våra vatten, men den kan också finnas i säl. Livscykeln startar med marina kräftdjur (djurplankton) som första mellanvärd och därefter planktonätande fiskar som andra mellanvärd. I fisken påträffas masklarverna företrädesvis fritt i bukhålan eller på ytan av bukorganen, men parasiten kan också ses i muskulaturen. Masklarverna ligger oftast rullade i spiralform. Parasiten utgör normalt inget problem i fiskodling då dessa fiskar utfodras med värmebehandlat, pelleterat foder. I det fall en fiskodlare utfodrar den odlade fisken med färsk fisk eller fiskrens möjliggörs en överföring till den odlade fisken och risken för infektion är uppenbar. Parasiten har påvisats i odlad fisk i Norge. 

1: makrill med Anisakis. 2: inre organ, förstoring av markerat område. 3: fripreperade nematodlarver (Anisakis)
Foto: Anders Alfjorden/SVA

Symtom

De skador parasiten kan orsaka i fisken uppstår när larven, efter att ha ätits upp, vandrar från mage/tarm ut till bukhålan/bukorganen. Enstaka parasiter anses ej påverka värdfisken, däremot kan riklig förekomst försämra fiskens allmänkondition och kan leda till avmagring.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Parasitär rundmask (nematod)

Infektionsport:

Via oralt intag

Spridning i djuret:

I bukhåla, organ samt muskulatur

Smittvägar:

Fisken infekteras när den äter små marina zooplankton och valen smittas genom att äta infekterad fisk. Parasitäggen urskiljs med valens avföring och äts upp av zooplankton. 

Överlevnad:

-

Provtagning och diagnostik

Parasiten är synlig för blotta ögat men artbestämning sker genom lupp eller mikroskopiundersökning av färska eller spritfixerade parasiter. Prov som är fryst är mindre lämpat som undersökningsmaterial men går i nödfall att använda.

Livsmedelshygieniska aspekter

Spiralmasklarverna ligger ofta utanpå organen eller i bindhinnorna mellan dessa i bukhålan och tas därför oftast bort i samband med rensning av fisken. Ett undantag är om fisken får ligga orensad i någon/några timmar så att den enzymatiska nedbrytningen påbörjas. Då frigörs maskarna och vandrar ut i muskulaturen där de kan vara svåra att se.

Anisakis simplex är en av ett fåtal fiskparasiter som kan ge sjukdom hos människa (zoonos). Om människor äter infekterad fisk, rå eller marinerad, kan levande larver följa med födan ner i mag- och tarmkanalen och där orsaka besvär i form av smärta och illamående.

Traditionell tillredning då hela fisken upphettats till minst 60 grader i en minut (genom kokning, stekning, varmrökning) avdödar denna parasit. Likaså är frysning (-18 grader) under minst 3 dygn tillräckligt för att avdöda eventuella parasiter. Insaltning och ättiksinläggning är också avdödande på parasiter under förutsättning att koncentrationen av salt och ättika är tillräckligt hög. För mer utförliga råd hänvisas till Livsmedelsverket. Trots att masken påvisats hos norsk odlad fisk bedöms risken att smittas fortfarande så liten att rekommendationen om frysning av odlad lax har hävts.

Det finns beskrivet att parasiten vid riklig förekomst orsakat sjukdomssymtom hos människa, trots att parasiten med säkerhet varit avdödad. Vid dessa tillfällen är det troligen larvernas allergena egenskaper som gett upphov till symtomen (illamående, kräkningar, diarré).

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls