Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Furunkulos (ASS) hos fisk

Furunkulos, orsakad av bakterien Aeromonas salmonicida susp. salmonicida (ASS), ger en allvarlig systemisk infektion med hög dödlighet hos laxfisk, torsk med flera arter. Sjukdomen har fått sitt namn efter de blodfyllda bölder, så kallade furunkler som kan bildas i fiskens muskulatur. 

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Furunkulos hos könsmogen lax, med kraftiga nekroser i lever. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Bengt Ekberg/SVA

A. salmonicida subsp. salmonicida  förekommer både i insjöar och i marin miljö, och kan isoleras från sjuk fisk eller från fisk som har bakterien utan att visa symtom, så kallade latenta bärare. Furunkulos förekommer över hela världen och påvisades i Sverige första gången på 1950-talet. Epidemisk förekomst av sjukdomen konstaterades då i ett flertal svenska fiskodlingar. Smittan har begränsats genom ett framgångsrikt smittskyddsarbete med utslaktning och sanering då sjukdomen diagnostiserats. Stress, till exempel orsakad av försämrad vattenkvalitet, låga syrenivåer, hantering och förekomst av andra sjukdomar, kan utlösa sjukdomsutbrott. Riskerna för spridning av ASS via vildlevande fisk betraktas ha mindre betydelse under svenska förhållanden och under senare år har endast sporadiska fall av sjukdomen förekommit.

Symtom

Sjukdomssymtomen varierar beroende på fiskart och ålder. Sjukdomen har fått sitt namn efter de blodfyllda bölder (furunkler) som kan uppträda i muskulaturen. Aptitlöshet, mörkfärgning av huden, blödningar vid fenbaserna, svälld mjälte och inre blödningar kan vara andra tecken på att fisken drabbats av furunkulos. Akut furunkulos kan ge hög dödlighet utan yttre sjukdomssymtom, särskilt hos mindre fisk. 

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Infektionen orsakas av den Gram-negativa bakterien Aeromonas salmonicida subsp. salmonicida (ASS).

Infektionsport:

Gälar, hud och tarm är troligen de viktigaste vägarna för upptag av bakterien, och  epitelskador underlättar för bakterien att få fäste i fisken.

Spridning i djuret:

Bakterien sprider sig snabbt till njuren, mjälten, levern och även till hjärtat och muskulaturen. Bakterien bildar ett stort antal proteolytiska ämnen som bryter ner vävnad och ger upphov till skador på fiskens organ samt underlättar spridning av infektionen i vävnaden. Bakteriens yta är täckt av ett yttre lager, det så kallade ”A-layer”, som i huvudsak är uppbyggt av proteiner, och som skyddar bakterien mot fiskens immunförsvar. 

Smittvägar:

Smittan kan överföras horisontellt vid direktkontakt med infekterad fisk eller via bakterier i vatten. Furunkler som spricker frigör en stor mängd bakterier till vattnet och ökar smittrycket på omgivande fisk. ASS kan även överföras från på utsidan smittad rom till avkomman varför badning av rommen i desinficerande preparat är en viktig åtgärd för att förhindra överföring. 

Överlevnad:

ASS kan överleva i upp till 32 dygn i infekterad fisk. Överlevnaden i vatten är betydligt lägre. Studier visar på en överlevnad i sötvatten på 20 dygn och i bräckvatten i 26 dygn. Bakterien kan även överleva under lång tid i fiskens exkrementer i otillräckligt rengjorda odlingstråg eller i bottensediment.

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs efter odling av prover från inre organ (njure eller mjälte) och ifrån eventuella furunkler på till exempel blodagar eller ”Tryptic Soy Agar” (TSA) agar. Bakterien växer fram efter en till två dygns odling, är hemolyserande och producerar ett brunfärgat pigment vid växt. Vidare verifiering sker med hjälp av biokemiska tester. Utväxta kolonier undersöks avseende känslighet för antibiotika genom resistensundersökning.

Behandling och profylax

Vid sjukdomsutbrott bör syreförsörjningen ses över så att den är god, samt utfodringen minskas. Antibiotikabehandling är nödvändig vid konstaterade fall av furunkulos och restriktioner gäller för flyttning av smittad fisk och rom. En viktig åtgärd vid sjukdom är att snabbt ta bort döende och död fisk då stora mängder av bakterien utsöndras i vattnet och riskerar att infektera omgivande fiskar. En viktig förebyggande åtgärd för att förhindra smitta är badning av rom för att avdöda ASS som kan finnas på romkornens utsida.

Kommersiella vacciner finns tillgängliga.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls