Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Koiherpesvirus (KHV) hos fisk

Koiherpesvirus (KHV) är en virussjukdom som drabbar vanlig karp (Cyprinus carpio) plus varianter som till exempel koikarp, spegelkarp och läderkarp. Viruset upptäcktes i Israel 1998.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Hyperemi i hud hos koi med khv-infektion. (Klicka på bilden för ett större format) Foto: Bengt Ekberg/SVA

KHV har dokumenterats på alla kontinenter förutom Australien och är allmänt förekommande i Europa. Sverige fick sitt första fall juli 2007. Sedan dess har ytterligare ett fåtal fall påvisats och bekämpats.
Utbrott ses vid vattentemperaturer på 15-28 °C. Liten fisk uppvisar högre känslighet för infektionen men alla åldersklasser är känsliga. Det är dokumenterat att viruset finns kvar i koi som överlevt utbrott, vilka blir subkliniska smittbärare och kan föra vidare viruset till karpar som tidigare inte varit utsatta. Det finns studier där viruset även isolerats från andra fiskar än karp, så möjligheten finns att även andra arter kan sprida infektionen.

Symtom

Morbiditeten i en infekterad besättning ligger kring 100 procent medan mortaliteten är 70–100 procent. Infekterade fiskar simmar gärna vid ytan och har en ökad andningsfrekvens. Viruset angriper hud och gälar och ofta ses som ett av de första tecknen på infektion en ökad slemproduktion (lokal slemansamling på hudpartier). Även allmänna symtom såsom insjunkna ögon, gälar med mörkare och ljusare fläckar och sekundära bakteriella och parasitära infektioner på hud och gälar kan ses. De inre symtomen är ospecifika.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

DNA-virus tillhörande familjen herpesviridae

Infektionsport:

Via hud och gälar

Spridning i djuret:

Systemiskt

Smittvägar:

Virus utsöndras via hudslem, urin och faeces och överförs horisontellt, både direkt (mellan fiskar genom vattnet) och via vektorer (insekter med mera)

Överlevnad:

I fria vattenmassan minst 20 timmar vid vattentemperatur 23-25 °C. I sediment mycket längre (dagar, veckor)

Provtagning och diagnostik

Tag kontakt med diagnosticerande lab och informera att prov kommer innan provtagning genomförs.

För diagnos insändes antingen:
levande eller nydöd fisk
eller:
Vid kliniska symtom på sjukdom ta aseptiskt prov från gälar, njure, mjälte som placeras i särskilda transportrör (kontakta SVA för information).

  • formalinfixerade gälar
  • Baktprov från gälar på blodagarplatta – för att utesluta bakteriell infektion.
  • Prov med bommullspinne från hudslem placerad i förslutet rör

Det är viktigt att organen hålls kylda hela vägen fram.

Behandling och profylax

Någon verksam terapi finns inte. I förebyggande syfte är alltid god djurhållning och hygien de viktigaste faktorerna tillsammans med separat hållning av djurgrupper. Nyinköpta fiskar skall hållas i ”karantän” och eventuellt provtas för att säkra sjukdomsfrihet.

Viruset inaktiveras av:
UV-strålning
Temperaturer över 50 °C under en minut
Jodoforer 200 mg/l under 20 minuter
Benzalkonklorid 60 mg/l under 20 minuter
Etanol 30 procent under 20 minuter
Natriumhypoklorit 200 mg/l under 30 sekunder

Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket informeras.
Observera risken att sprida infektionen; all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling bör utföras samma dag.

Flera av de sjukdomar som kan förekomma på akvarie- och prydnadsfisk är överförbara till svenska fiskarter. I Sverige har vi sjöar med vilda bestånd av karp som kan påverkas om smittan skulle läcka ut till naturliga vattendrag. Det är en av anledningarna till att det enligt lag är förbjudet att plantera ut prydnadsfisk sjöar och vattendrag, och att trädgårdsdammar inte får mynna till naturvatten. Sätter man ut en akvarie- och prydnadsfisk till ett naturvatten bidrar man till att sprida sjukdomar i vår svenska natur. Spridningen av KHV till Sverige aktualiserar behovet av att detta förbud efterlevs.

Att tänka på vid köp av fisk

  1. Köp endast fisk från fackhandlare som ni har förtroende för och som är professionella. Anteckna var och när du köper dina fiskar.
  2. Fråga specifikt om fiskarna är fria från KHV (Be att få se importintyg eller friskhetsintyg om sådant finns). Efterfråga karantäniserad och provtagen fisk.
  3. Var misstänksam. Har ni minsta tvivel, köp inte!
  4. Vid köp, placera fiskarna under fem till sex veckor i karantän (ju längre period desto säkrare) väl skiljda från övriga akvarier och dammar. För att utesluta att inköpta fiskar är bär på viruset utan att visa sjukdom kan du placera några av dina egna karpar, eller karpar som du VET är fria från viruset, tillsammans med de inköpta. Är de inköpta smittbärare kommer de tillsatta att insjukna. Vattentemperaturen skall vara cirka 24-26 °C.
    Karantänen skall vara isolerad från övriga fiskar. Se till att grodor, andra djur eller människor (barn!) inte kan ta med sig infektionen till friska besättningar. Använd separata redskap, hantera dessa fiskar sist vid matning, rengöring etcetera. Tvätta händer och armar efter hantering.
  5. Vid sjukdomsmisstanke skicka fisk till SVA för undersökning med angivande om misstanke (Jordbruksverket står för undersökningskostnaderna) INNAN ni häver karantänen.
  6. Har ni fått sjukdomen påvisad eller misstänker att den förekommit bör hela anläggningen desinficeras med Klorin® lösning 200ppm (145 ml/38 liter vatten – obs fiskar är känsliga för preparatet) under en timme. Skölj med mycket vatten innan fiskar sätts tillbaka

Läs mer

OIE Information on Koi Herpes Virus, Aquatic Animal Health Code 2015

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls